Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva Strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet Strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av Strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

Att kunna använda sig av olika Strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räkneStrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör är. Vidare undersöks om eleverna använder sig av skilda Strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina Strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare bemöter utåtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhåller sig till utåtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utåtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lärare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har använts där vi har gjort observationer av tre lärares bemötande av två utåtagerande barn.

IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT.Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-Strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-Strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-Strategier bör gå till.

Gränslöst arbete innebär att ansvaret ligger hos individen och denne själv kan bestämma var, hur och när arbetet ska utföras. Prestationsbaserad självkänsla bidrar till utmattning och sömnsvårigheter och att använda sig av kompensatoriska Strategier är ett sätt att hantera gränslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad självkänsla, Strategier och återhämtning bland personer med gränslöst arbete. En enkätundersökning genomfördes. Deltagare var 93 män och 47 kvinnor som arbetar på ett privat företag inom säkerhet och utbildning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar elever och deras lärare har kring läsförståelse och läsförståelseStrategier. Vi vill undersöka om eleverna har Strategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som i matematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelseStrategier som de tror gynnar elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolår sex och fokusgruppsintervju med lärare. Resultatet visar att elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kan skönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen.

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika Strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika Strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi när elever inte når målen i läsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och Strategier för att begränsa läs- och skrivsvårigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt självständiga arbete var att undersöka vilken förståelse och vilka Strategier rektorer har för att begränsa läs- och skrivsvårigheter så att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.

Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers Strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att få fram nationella och internationella studier. Den första tilltänkta åldersgruppen var 6-8 år, men den fick utökas till åldrarna 3-15 år, på grund av begränsad forskning i den tidigare tänkta åldersgruppen. Materialet som användes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste Strategierna eleverna använde var: visualisering, hypotes, räkneStrategier samt att försöka se samband.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa Strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Denna uppsats analyserar bearbetningsfasen vid översättningen av "La protección de los derechos humanos en el Sistema Interamericano. Manual para defensores y defensoras de derechos humanos" som är utgiven av organisationen CEJIL (Center for Justice and International Law) som verkar i Nord- och Sydamerika. Först ges en förberedande textanalys där källtexten och förutsättningarna för översättningen beskrivs. I den följande analysen studeras översättningsproblem som rör textens komplicerade meningsbyggnad och tunga koordinationsfraser. Utifrån olika teorier och artiklar om svenskt klarspråk studeras det vilka Strategier som har använts för att skapa en enkel och tydlig text på svenska.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelseStrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka Strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka Strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika Strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler Strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa Strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarStrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med Strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal Strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och Strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt Strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna.Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika Strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende.

Införandet av personval, utländska influenser och ett ökat mediebrus är faktorer som kan ha medfört en ökad tendens att marknadsföra politiker i Sverige. Denna uppsats ämnar granska de svenska riksdagspolitikernas användande av personliga varumärken och andra Strategier. Till grund för granskningen belyses ett antal olika Strategier, som bl.a. tillämpas av en rad marknadsföringskonsulter. I uppsatsen görs också en studie av några utvalda svenska riksdagspolitiker och deras användande av marknadsföringsStrategier.

Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas Strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de Strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi.