Denna uppsats handlar om ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ?invandrartäta områden? som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt?Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhälle med en relativt öppen syn på sex och sexualitet. Människans inställning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer således att problematisera och värdera sina sexliv därefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vårt samhälle idag och hur de förhåller sig till den beteende- och känslomässigt. Frågeställningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhällets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhåller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och känslomässigt? Studien baseras på 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes på Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med områdesöversikt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad.

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK.

Att självskadebeteende är ett fenomen som förekommer hos kvinnor står klart för många av oss. Det är den bilden vi möter i den samhälleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna på huruvida självskadebeteende även förekommer hos unga män och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att så var fallet. Varför talas det då aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohälsa bland unga män ett okänt fenomen även hos professionella? Syftet med vår studie är att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mäns självskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar elever och deras lärare har kring läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som i matematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelsestrategier som de tror gynnar elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolår sex och fokusgruppsintervju med lärare. Resultatet visar att elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kan skönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet.

Uppsatsen handlar om unga mäns syn på framtiden utifrån om de har arbete eller är arbetslösa. I uppsatsen utgår jag från teorier om Avindustrialisering, Arbete, Ungdomsarbetslöshet och Identitet och arbete. Detta är teorier som används i min undersökning för att skapa större förståelse för vilken situation unga män i industriorten Olofström befinner sig i och för att förstå deras åsikter och tankar om arbete, arbetslöshet och framtidsvisioner. Industriorten Olofström ägnas ett kapitel i min undersökning för att kunna se hur Olofström har utvecklats från blomstrande industriort på 1960-70-talet då det fanns stor tillgång på industriarbete i Olofström, till dagens samhälle då ständiga rationaliseringar har minskat arbetstillfällena och gjort så att det i dagens Olofström inte finns samma efterfrågan på industriarbetare som det fanns förr.I uppsatsen har jag till största del använt mig utav kvalitativ metod då jag gjort flera intervjuer med olika unga män bosatta i Olofströms kommun. Med hänsyn till anonymiteten så benämner jag de sex unga männen som jag intervjuat som intervjuperson 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest ? finns det?Hur ser det i så fall ut i förhållande till metakognition vid läsning? Dessa frågor är centrala i den här uppsatsen som berör grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestående av en enkät och ett läsförståelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid läsning och högt resultat pa? läsförståelsetest undersökts. Därutöver har även huruvida studiebakgrunden påverkar metakognitionen och läsförståelse kontrollerats.Resultatet visar att det inte går att statistiskt säkerställa ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat på läsförståelsetest, detta oavsett studiebakgrund.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.