Sökresultat:
3745 Uppsatser om Strategier mot trötthet - Sida 44 av 250
Personlighetsdrag, lÀrande och betyg : Extroverta idrottare och samvetsgranna naturvetare?
I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lÀrande och erhÄllna betyg undersökts. 53 gymnasieelever pÄ naturvetarprogrammet samt 6 lÀrare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög sjÀlvsÀkerhet, mera utÄtriktad, mer spÀnningssökande) var statistiskt signifikant Àven i denna studie. TvÄ andra personlighetsdrag, vÀnlighet/vÀrme samt kÀnslomÀssig stabilitet, visade Àven signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lÀrare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de sjÀlva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel pÄ lÀrare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lÀrarens.DÄ personlighetsdrag stÀlldes gentemot lÀrande, bÄde i enkÀt och intervjuer, pekade resultaten pÄ att elever har olika strategier för att underlÀtta sitt lÀrande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att lÀraren varierar undervisningen sÄ att inte bara en strategi för lÀrande premieras..
Konflikten i Colombia - en studie av faktorer i nya krig
Det har i Colombia sedan 1960-talet pÄgÄtt en konflikt mellan regeringen och olika vÀpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svÄrlöst.Vi har utgÄtt frÄn Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvÄrat en konfliktlösning.De vÀpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frÄngÄtt sin ideologiska mÄlsÀttning, dÄ de tjÀnar pÄ att upprÀtthÄlla konflikten. Vidare har vÄldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring dÀr erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekÀmpning av de vÀpnade grupperna har förÀndrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekÀmpningen av terrorism.
Satsningar pÄ samhÀllsansvar : Ett lÄngsiktigt arbete startar idag
Bakgrund: FörutsÀttningar för företag förÀndras stÀndigt. Samtidigt har kunder och anstÀllda fÄtt nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka vÀrderingar som företaget arbetar efter. Företagen förvÀntas i allt högre grad ta ett aktivt samhÀllsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat pÄ nÄgra ekonomiska resultat. SamhÀllsansvaret bör dÀrför ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affÀrsidé.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att företag ska kunna överföra lÄngsiktigt samhÀllsansvar till sin affÀrsidé?Syfte: Att analysera och utvÀrdera sambandet mellan interna strategier och överensstÀmmelsen mellan ledning och anstÀllda med avseende pÄ samhÀllsansvar.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn en deduktiv ansats.
Strategier kring rekryteringsbehovet i LuleÄ kommun: en kvalitativ studie om strategier för att sÀkra chefsförsörjningen
Vi stÄr idag inför en stor förÀndring i samhÀllet i och med det kommande
generationsskifte som innebÀr stora pensionsavgÄngar bland 40-talisterna.
PensionsavgÄngarna och medelÄldern kommer att öka i LuleÄ kommun enligt en
personalprognos som LuleÄ kommun presenterat. Den generation som skall
ersÀtta de avgÄende Àr fÀrre i antal och dÀrför Àr rekryteringsbehovet
stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. LuleÄ kommun stÄr
dÀrför sÄsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma dÄ en
stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister,
kommer att gÄ i pension inom de nÀrmaste Ären och de yngre generationerna
inte lika angelÀgna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till
att undersöka hur LuleÄ kommun tÀnker förbereda sig och arbeta för att fÄ
personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora
pensionsavgÄngarna under de nÀrmaste Ären framöver ur ett
jÀmstÀlldhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frÄgan.
Strategier kring rekryteringsbehovet i LuleÄ kommun: en kvalitativ studie om strategier för att sÀkra chefsförsörjningen
Vi stÄr idag inför en stor förÀndring i samhÀllet i och med det kommande generationsskifte som innebÀr stora pensionsavgÄngar bland 40-talisterna. PensionsavgÄngarna och medelÄldern kommer att öka i LuleÄ kommun enligt en personalprognos som LuleÄ kommun presenterat. Den generation som skall ersÀtta de avgÄende Àr fÀrre i antal och dÀrför Àr rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. LuleÄ kommun stÄr dÀrför sÄsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma dÄ en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gÄ i pension inom de nÀrmaste Ären och de yngre generationerna inte lika angelÀgna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur LuleÄ kommun tÀnker förbereda sig och arbeta för att fÄ personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgÄngarna under de nÀrmaste Ären framöver ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frÄgan.
Barn med AST och den fira leken : -en observationsstudie om barn med autismspekrumtillstÄnd
Studien avser att undersöka hur barnen pÄ en resursförskola utesluter varandra samt hur barn med autismspektrumtillstÄnd (AST) tar sig in i den fria leken. Detta Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer gjorda i förskolan pÄ en resursavdelning med barn frÄn tre till fem Är. Observationerna utfördes nÀr barnen med AST var med i leken eller försökte ta sig in i leken. Materialet har sedan analyserats utifrÄn sociokulturella och interaktionistiska perspektiv. Resultatet visade att barnen med AST anvÀnde sig av fem olika strategier för att fÄ tilltrÀde till leken.
Personer med diabetes mellitus upplevelse av att vara rökare -en intervjustudie
En tredjedel av vÄra liv bestÄr av sömn. Under sömnen sker Äteruppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmÄga att sova och det finns flertalet diagnoser pÄ sömntörningar. En av de största gruppen Àr insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvÄrigheter.
Skapar företagsförvĂ€rv vĂ€rde för aktieĂ€garna? : En fallstudie av Danske Banks förvĂ€rv av Ăstgöta Enskilda BankFörfattare: Karl
Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..
SjÀlvstyrande och kompetenta elever : - en studie om samhÀllskunskapslÀrares strategier för att skapa motivation att lÀra
Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lÀra har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och vÀlmÄende. I denna studie görs dÀrför ett försök att lyfta fram lÀrares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielÀrare i Àmnet samhÀllskunskap. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv, undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare kan utforma sin undervisning med mÄlet att skapa motivation att lÀra hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lÀrare framhöll som sÀrskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lÀrar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det Àven möjligt att öka förstÄelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande pÄ eleverna.
Om chefer med personalansvars upplevelse och hantering av stress kopplat till arbetsrelaterade resurser
Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Ăven arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.
Kommunikation med personer med demens ? hur kan denna underlÀttas?
Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar idag i hela vÀrlden. SvÄrigheter att tolka och förstÄ vad patienten uttrycker komplicerar vÄrdandet och gör kommunikationen med personer med demens till en stor utmaning för sjuksköterskan. Demenssjukdom pÄverkar förmÄgan att kommunicera pÄ en mÀngd olika sÀtt beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Personen som drabbas av demens kan fÄ försÀmrad förmÄga att förmedla sig och förstÄ sprÄket, svÄrigheter att tolka intryck samt att orientera sig. Sjuksköterskans attityd gentemot personen med demens pÄverkar sÀttet pÄ vilket han eller hon relaterar till denne.
Strategisk kompetensförsörjning i offentlig sektor
Detta Ă€r en kvalitativ studie om hur LuleĂ„ kommun förhĂ„ller sig till kompetensförsörjning. Ămnet Ă€r intressant att studera dĂ„ det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur LuleĂ„ kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frĂ„gestĂ€llningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier anvĂ€nder sig LuleĂ„ kommun av? PĂ„ vilket sĂ€tt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har frĂ€mst skett genom intervjuer men har Ă€ven kompletteras med dokument frĂ„n kommunen.
Uteliggarens plats i stadens offentliga rum
MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät.
Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant.
Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation.
Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en
lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum.
Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.
StrÀvan mot en hÄllbar kommun : En fallstudie av strategisk grön IS i Varbergs kommun
I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.
Att visa tillrÀtta istÀllet för att tillrÀttavisa : en aktionsforskningsstudie om sociala berÀttelser
Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berÀttelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berÀttelsen konstruerades i samrÄd med involverade aktörer och lÀstes sedan för eleven varje dag i tvÄ veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades tvÄ kategorier.