Arbetet syftar till att uppmÀrksamma om en gÀngrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat fÄ fÀste i SkÄneregionen och vill i sÄ fall belysa karaktÀren pÄ brottsligheten och gÀngen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmÀrksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material pÄ omrÄdet visar att den brottsaktive ungdomen Àr mellan 15-17 Är och företrÀdesvis en pojke av utlÀndskt ursprung. Han umgÄs i gÀng med interna hierarkier dÀr gÀngen mÀrker ut omrÄden som sina. Brotten Àr frÀmst stöld/skadegörelse, vÄldsbrott, narkotikabrott och vapen Àr vanligt förekommande.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvĂ„rdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, dĂ€r relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften VĂ„rd i Norden anvĂ€ndes. Femton vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade tvĂ„ övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande.

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska vĂ€rldsarv utvecklas som besöksmĂ„l genom att identifiera och kartlĂ€gga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra Ă„tgĂ€rder genomförs för att attrahera besökare.Tidigare forskning kring utveckling av Svenska vĂ€rldsarv har visat sig vara knapphĂ€ndig dĂ„ vĂ€rldsarv i Sverige Ă€r en förhĂ„llandevis modern företeelse, dĂ€rav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos vĂ€rldsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundlĂ€ggande bild av studiens fokusomrĂ„den beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av vĂ€rldsarv samt turismutveckling.Urvalet av undersökningens sju medverkande vĂ€rldsarv Ă€r baserat pĂ„ geografiskt lĂ€ge dĂ„ vi vill ha med svenska vĂ€rldsarv frĂ„n norr till syd och öst till vĂ€st. Sex av de utvalda har kultur som grundvĂ€rde och ett Ă€r naturarv. De utvalda Ă€r Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skĂ€rgĂ„rd och Örlogsstaden Karlskrona.Uppsatsen har ett induktivt angreppssĂ€tt dĂ€r kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter frĂ„n de utvalda vĂ€rldsarven som kompletteras med innehĂ„llsanalyser av vĂ€rldsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism.Resultat frĂ„n insamlad data visar att vĂ€rldsarven anvĂ€nder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig sjĂ€lva och orten som att de erbjuder nĂ„got unikt och autentiskt som endast kan upplevas pĂ„ denna plats.

Arbetet pÄ fartygsbryggor bestÄr till en stor del av kontrolluppgifter. Operatörerna, bryggteamet, har dÀrför kontroll-  och alarmsystem till förfogande. Samspelet mellan mÀnniska och system beror delvis pÄ anvÀndarens kunskaper och erfarenheter och delvis pÄ bryggdesign och teknikens anvÀndarvÀnlighet. Arbetets Àmne Àr hanteringen av alarm och alarmsystem pÄ fartygsbryggor.  Syftet  var att  undersöka om det finns strategier för detta och i sÄ fall att belysa hur dessa strategier ser ut. DÀrför undersöktes sju styrmÀns erfarenheter med kvalitativa metoder, med halvstrukturerade intervjuer och med innehÄllsanalys.

Att drabbas av demens Àr idag den vanligaste sjukdomen bland Àldre och innebÀr en fortskridande och permanent nedbrytning av hjÀrnans funktioner. Demens Àr en sjukdom som innefattar mÄnga kognitiva brister dÀr minnesnedsÀttning Àr den allra vanligaste. En konsekvens av demens Àr Àven att det pÄverkar personens förmÄga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvÄrdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Syftet och problemformuleringen med den hÀr studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagogers syn Àr pÄ bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som anvÀnds i förskolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr -Vilka inre/yttre faktorer pÄverkar pedagogernas syn pÄ de oroliga barnen,-PÄverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vÄr rapport bygger pÄ intervjuer frÄn 2 förskollÀrare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrÄn sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsÀttningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra verksamma mellanstadie- och gymnasielÀrares syn pÄ sitt motivationsarbete. Den genomförda studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för att inhÀmta empiri.Resultatet visar att lÀrare som deltog i studien delgav frÀmst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kÀnnetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltsÄ ointresserad och frÄnvarande. Samtliga lÀrare ansÄg att lÀraren likvÀl som eleven sjÀlv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lÀrare undervisande pÄ gymnasiet och mellanstadiet lÄg i deras uppfattning angÄende huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lÀrarna anvÀnde sig av för att öka eller underhÄlla elevers motivation. De frÀmsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehÄllet av undervisningen samt att denna var varierad.

Det Àr inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal rÄkar ut för hot och vÄldshÀndelseroch enligt statistiken Àr detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stÄrvÄrd och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmÀlningar inom hot och vÄldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och vÄld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie dÀr fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och vÄld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, sÀkerhetstÀnkande, förebyggande strategier, avledande strategier och kÀnslomÀssighantering. Vidare pÄvisade resultatet att hot och vÄldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller vÄldshandlingar.

Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av vilka faktorer som Àr av betydelse i en omstÀllningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att fÄ ett svar pÄ det anvÀndes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher pÄ fyra olika omstÀllningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebÀr att skapa mÄlbilder, fÄ syn pÄ viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjÀlp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjutrÀning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas sjÀlvförtroende stÀrktes.

Specialarbete, SSA 136, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Qarin Franker.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA 136vt 2013Handledare: Ingegerd Enström.