Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

En legering mellan gammalt och nytt - mellan dåtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stål.Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan är på väg att förändras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgår en urban remix - studentbostäder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar på utformningen av ett samarbetscenter beläget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktär det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver själv utformningen har omfattande arbete lagts ner på visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte är att fungera som ett forum för äventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlärning.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen.

Over 80% of Sweden's population lives in urban areas, and half of the country's forest visits will thus be in urban woodlands. Social values ??- how the individual experiences the forest, and the impact of the forest visits on individual health and well-being, are pointing to the importance of managing the urban woodlands.When there comes to the cultivation of the urban woodlands there are usually many opinions to consider.This study aims to investigate the various opinions on the use and forestry in an urban recreation area in ??the City of Trollhättan. The study addresses both general and in four cases specific suggestions on management methods.Data was obtained from both quantitative and qualitative study through survey, interviews and discussions with the users of the recreation area.Trollhättan's goal with the recreation area is to make it accessible to local residents. The users are mainly influenced by the accessibility therefore clearings and thinnings are appreciated.

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

This report studies how the divergence between men and women is manifested in the physical space and how the representation of room recreates this divergence. Spaces are coded and women have traditionally been associated with private space and men with public space, leading to that the home is encoded as female space and public squares as male space. Thereby women lack a natural place in public space. The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) wants to change this situation by enforcing safety-creating measures based on gender equality theories.I have studied what potential risks the project initiated by Boverket as well as discuss the potential problems with representation. Can representation be used without freezing the space? I also search for methods for working with a gender perspective without reproducing gender stereotypes and roles and avoiding encoding the private as female and public as male? Also I use a public seminar with urban planners, artists and architects to retrieve how we work with these issues today.I conclude that city planning needs to incorporate new strategies of thought that does not divide space, e.g.

Abstract Contemporary cities find themselves today in a fierce competition against other cities over company establishment and in -migration. In this competition, the city?s main objective is to become an attractive site of capital accumulation.  As this happens, the pressure on the vulnerable groups in society increases, leading to a social geographic polarization. I have examined how the shift towards neoliberalism has affected a city on the fringe as Kalmar. How is the postindustrial urban space constructed? I found this important to analyze since it put two important questions in the light: For whom, and for which purpose do we build the city today? My questions have been:v  What are Kalmar municipality?s strategies to develop Kalmar?v  What are the results of this strategy in the urban space?v  What are the consequences of this strategy?The research has been a case study of the city of Kalmar with a qualitative deductive approach where David Harvey?s theories about the city in a capitalist system have been the underpinning structure.

This paper is about the facades and the streets impact on theexperience of the city and how architects can create cities forthe human kind with simple tools that makes a hugh difference forthe experience of urban space.As the cities are growing in a faster rate and as more people moveto the cities, they will also affect more people. The differentstructures that can be found in the cities therefore gets moreimportant and giving design to city structures also gets morecomplex because of our higher demands on urban functions andcontent. It?s difficult to evaluate the ultimate city structuresince all people experience their city in different ways, butarchitects still should be able to create urban spaces thatis suited for the human kind, just as we can create differentbiotopes for flora and fauna. Therefore there must be generalideas of what the human being experience as good or bad and theseshould be guidelines when designing urban space.Since urban space is something that most people experience everyday it doesn´t always have a clear impact on them.

Urbanisation has increased the distance between the urban and the rural. Urban agriculture can be a solution to overcome that distance. The characteristic of urban agriculture is the intensive production in intra urban and peri-urban areas. Until 1950s food production in cities was an important part of the urban economy and the urban food supply. Since the 1950s the urban located production of food has almost ceased in Sweden, partly as a result of cheap food imports.

De svenska städerna har genomgått en omvandling gällande synen på kollektivtrafik. För hundra år sedan var spårvägen det vanligaste kollektiva färdsättet. Sedan dess har städerna genomgått stora förändringar men det intressanta är att allt fler städer väljer att gå tillbaka till spårvägstrafik. Detta fenomen ville jag undersöka lite närmare och resultatet är dettta kandidatarbete med Malmö som föremål för fallstudien.

En byggnad mellan park och stad, placerad vid Hornsbruksgatan och Högalidsparken. Butiker, kontor och bostäder i en byggnad som förhåller sig både till en storskalig urban kontext och till parkens mer intima småskalighet..