Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska spelmarknaden har pÄverkats av Internets framvÀxt. Uppsatsen avgrÀnsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna pÄ Internet. Det vill sÀga vilka marknadsstrategier Svenska Spel anvÀnder sig av, dessutom undersöks hur spelarna vÀrderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Syftet med denna uppsats var inledningsvis att redogöra för de allmÀngiltiga internprissÀttningsmetoderna, motiven bakom dessa och undersöka vilka som anvÀnds av svenska multinationella koncerner. Avsikten var vidare att beskriva de kommande dokumentationskraven avseende internprissÀttning samt dess förvÀntade inverkan pÄ efterlevnaden av armlÀngdsprincipen och företagens strategi för koncernintern handel. Resultatet visade att interhandel frÀmst skedde med varor, men i viss mÄn Àven tjÀnster, varumÀrken och patent. Merparten av de tillfrÄgade anvÀnde sig företrÀdesvis av metoden rÄdande marknadsprissÀttning, dock förkom ocksÄ uppskattat marknadspris, sjÀlvkostnad samt sjÀlvkostnad plus vinstpÄlÀgg. HÀlften av de tillfrÄgade koncernerna var medvetna om den föreslagna förÀndringen av dokumentationskraven vid intern handel.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt lÀge vid sjön Roxen och Göta kanal som pÄ sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik pÄ kanalen, vilket Àven lockar besökande pÄ land. Det lilla samhÀllet prÀglas av smÄskalighet men har nÀrhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsomrÄden och i detta sammanhang nÀmns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skÀr idag genom samhÀllet, men tÄgen stannar inte hÀr. Om OstlÀnken blir verklighet, som innebÀr att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltÄgstrafik, skulle Norsholm kunna fÄ en egen pendeltÄgsstation med tÀta avgÄngar inom regionen. Flera viktiga planeringsfrÄgor aktualiseras betrÀffande Norsholms framtid, men den viktigaste Àr var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder en strategi som kan formuleras genom ett program..

Denna studie belyser svÄrigheten för teknik och virtuell geografi att nÄ ut till mottagaren genom en kartlÀggning av e-postens geografi. För att skapa förstÄelse och fÄnga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgÄr uppsatsen dels frÄn teorin Actor Network Theory (ANT) och dels frÄn intervjuer.Under studiens gÄng uppstod ny förstÄelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrÄn sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nÀtverk med betydelsefulla komponenter sÄsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner Àr e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten anvÀnder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krÀvs för att e-postens trajektoria ska upprÀtthÄllas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nÀtverket nÄr sitt syfte..

 I och med globaliseringens utsuddning av grÀnserna mellan lÀnder och möjligheterna som det har skapat för bland annat outsourcing, har de svenska företagen idag helt andra förutsÀttningar Àn för 100 Är sedan. Det finns idag ett flertal vÀlkÀnda svenska företag som har starka varumÀrken som anspelar till lokala orter runt om i landet. Vissa av dessa företag har valt att behÄlla sin produkttillverkning i Sverige, medan andra valt att outsourca den till lÄgprislÀnder. Studiens syfte Àr att genom kvalitativa intervjuer hos företag med lokala varumÀrken och dess kunder, analysera vilken betydelse den lokala tillverkningen har för företagets varumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt fÄ reda pÄ om lokal tillverkning Àr en hÄllbar strategi för lÄngsiktig överlevnad. Resultatet av studien visar indikationer pÄ att en lokal tillverkning saknar betydelse för hur företagens varumÀrkesimage uppfattas.

Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra Ätta KME-studenters intentioner med och vÀg mot de mÄl som formulerats för projektet ?LÀra pÄ riktigt? som pÄgick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vÄrt eget reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi nÀrma oss frÄgan om KME kan tillföra skolan nÄgot som inte redan finns dÀr idag och om fallet Àr sÄ vill vi sÀtta fingret pÄ vad det Àr. Samtidigt vill vi fÄ syn pÄ hur studenterna gÄr till vÀga för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för projektet. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas vÀg genom projektet under stora delar av hösten 2006.

ProblemstÀllning: Vilka Àr de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hÀnsyn till, vid faststÀllandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vilka interna och externa faktorer som Àr kritiska, av största vikt, för faststÀllandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom Àmnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjÀlpa företag vid faststÀllandet av rytmen, vid anvÀndandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen Àr genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primÀrdata Àr inhÀmtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna Àr som pÄverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi Àven rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. SÄledes har vi fastslagit att det finns faktorer som Àr mer kritiska Àn andra vid faststÀllandet av rytmen, samt att det gÄr att rangordna dem kronologiskt..

Gamification Àr en strategi som anvÀnder spelmekanismer och spelkomponenter för att skapa motivation och engagemang hos anvÀndare av olika typer av system. Denna studie syftar till att undersöka om gamification kan anvÀndas för att motivera anvÀndare av system för tillverkningsindustrin.Studien har genomförts med en initial litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med experter inom gamification samt utveckling av system för tillverkningsindustrin. IntervjufrÄgor har dÀrefter stÀllts mot tidigare genomförd forskning, för att identifiera möjliga resultat.Resultatet av denna studie visar att spelmekanismer och spelkomponenter skulle kunna anvÀndas i ett system för tillverkningsindustrin, förutsatt att det finns ett tydligt affÀrsmÄl, mÀtbar och anvÀndbar data samt identifierade drivkrafter hos organisationens maskinoperatörer. Vidare har ett antal punkter identifierats som kan vara motiverande för en anvÀndare av system för tillverkningsindustrin:Möjlighet för operatörerna att följa utvecklingen i sitt expertomrÄdeKartlÀggning av operatörernas drivkrafter, vilken dÀrefter anvÀnds för att förbÀttra operatörernas arbetssituation, med exempelvis mer givande uppgifterBelöningar som utdelas Àr matchade mot operatörernas preferenser, med syfte att vara mer effektiva som motivationsskapare.

In this essay I try to look into how to bring a new concept to an already established Viking village and how to develop the existing one. This essay also sheds light on some negative sides that a Viking village can experience in their activity.I have interviewed responsible persons at three different Viking villages: Foteviken Museum and Viking Reserve, Fornföreningen Fibulas Viking village and VikingaTider. I have also examined different kinds of literature dealing with my chosen Viking villages.I came to the conclusion that I should have chosen an other Viking village than VikingaTider because a lot of VikingaTiders activity hasnŽt really started yet. On the other hand it has been interesting to see how they are trying to start the activity and which their plans are. I could have chosen an other already established Viking village to get a more varied material.There are a lot of things that Fibula can do to improve, develop and bring new aspects to their concept.I have found both advantages and disadvantages with the different Viking villages activity and strategi.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

The marketing strategies discussed in today?s literature are often developed for larger compa-nies and are therefore poorly fitted for smaller businesses with little resources, such as the small resort Enaforsholm FjÀllgÄrd in JÀmtland. Hence, this paper focuses on presenting and discussing the marketing strategy storytelling and whether it is applicable to Enaforsholm FjÀllgÄrd. This mountain resort was given to the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry (KSLA) in 1937 as a trust fund to be managed in the spirit of the grantor A.W. Bergsten.

Mjölkproduktion Àr viktigt för svenskt jordbruk. Sektorn stÄr för sammanlagt en femtedel av jordbrukets produktionsvÀrde. Trenden bland mjölkproducenterna gÄr mot att de med smÄ besÀttningar avvecklar sin verksamhet medan de stora vÀxer. Orsaken till det konstant minskande antalet producenter Àr rationaliseringen inom jordbruket, men Àven den svaga lönsamheten som i dagslÀget rÄder i branschen. Distributionen och förÀdlingen inom den svenska mjölkindustrin domineras av ett fÄtal stora mejerikooperativ som har marknadsmakt. Genom att anvÀnda sig av alternativa distributionskanaler, som i denna uppsats definieras som de kanaler som inte Àr direkt via de stora konventionella mejerikooperativen sÄ som Arla, Milko och SkÄnemejerier, kan mjölkproducenten fÄ större inflytande i distributionskedjan.