En studie av hur Gävleborgs läns kommuner tillämpar strandskyddsbestämmelserna vid dispensbeslut. Studien består av frågeenkäter, intervjuer samt en genomgång av dispensbeslut i tre utvalda län mellan 2002-2006. Resultatet visar på att det finns skillnader i såväl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..

Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till stränder samt skydda djur- och växtliv. I Sverige föreligger strandskydd vilket innebär att det krävs dispens för att vidta särskilda åtgärder inom strandnära lägen. Skyddsområdet är i normalfallet 100 meter från strandlinje, men kan utökas till 300 meter av länsstyrelsen.  Bestämmelserna för strandskydd ändrades 2009. Härigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprätta områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden.

Strandskydd berör många då det är populärt att bygga och vistas vid vatten. Reglerna kring strandskydd finns i 7 kap. Miljöbalken. Det generella strandskyddet innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader eller ändra byggnaders användning 1inom 100 m från strandlinjen, både vid havet och mindre vattendrag. Det är inte heller tillåtet att utföra större grävningsarbeten eller något annat som väsentligen påverkar livsvillkoren för djur och växter vid strandlinjen.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Strandskyddet i Sverige är en del av allemansrätten som innebär att var och en har rätt att under ansvar färdas fritt i den svenska naturen, den rätten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens från förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fått nytt innehåll, bland annat att Länsstyrelsen är den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa ärenden. En ny regel som ska säkerställa att fri passage ges vid tomtplatsbestämning infördes även 2009.Ett antal överprövningsärenden har studerats för att kunna analysera tillämpningen av bestämmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie är tänkt att svara på om krav på fri passage förekommer i andra länder.

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.