Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av operation följt av postoperativ rehabilitering jämfört med konservativ behandling för patienter med lumbalt diskbråck. Ryggbesvär är ett vanligt problem för samhället och diskbråck i ländryggen är den vanligaste ryggdiagnosen. Detta resulterar i stora kostnader för samhället på grund av antalet sjukskrivningar. Vid smärta från diskbråck rekommenderas i första hand konservativ behandling. När smärtan är outhärdlig och patientens livskvalité påverkas övervägs operation som nästan alltid används i ett smärtlindrande syfte.

Urininkontinens är en sjukdom som många inte vill prata om. Kvinnor somdrabbas av urininkontinens väljer att söka hjälp sent efter sjukdomsdebut pågrund av olika rädslor. Till exempel så vet få kvinnor vad det finns förbehandling och de har en rädsla för att andra ska få veta om deras problem.Urininkontinensen ger en försämrad livskvalité för kvinnorna och ger bådepsykologiska konsekvenser och påverkan på det sociala livet för den som ärdrabbad. Syftet med detta examensarbete var att beskriva kvinnorsupplevelser vid behandling av urininkontinens. Utifrån den systematiskalitteratursökningen som genomfördes valdes sexton artiklar ut medinifrånperspektiv som svarade mot syftet.

Transdiagnostisk KBT-behandling har under senare år blivit ett allt vanligare forskningsområde. Företrädare för transdiagnostiska behandlingar har argumenterat för att gemensam psykopatologisk grund och gemensamma verksamma behandlingsmekanismer vid emotionella tillstånd gör att patienter med olika diagnoser och med komorbida tillstånd kan ha hjälp av samma behandling och att transdiagnostiska behandlingar kan öka tillgången till evidensbaserad behandling. Unified Protocol är en transdiagnostisk behandling vid emotionella tillstånd. Syftet med denna studie var undersöka effekten av Unified Protocol som gruppbehandling i reguljär psykiatrisk vård. Behandling genomfördes med sammanlagt 23 deltagare.

Syftet med undersökningen var att få insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala källor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamheten avsätter tid för diskussion av värdegrundsfrågor och eleverna ges utrymme att påverka.

Syftet var att undersöka om föräldrars förutsättningar för att utöva sitt föräldraskap förändrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa föräldrars uppväxtvillkor sett ut och om förutsättningarna i föräldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvärderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevården) från ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att föräldrarnas faktiska situation inte hade förändrats men att upplevelsen av föräldrarollen stärktes. Mellan könen uppvisades mer likheter än skillnader avseende förutsättningarna i föräldraskapet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Syftet med denna studie var att undersöka närståendes upplevelser av att närvara vid livsuppehållande behandling av anhörig. Kvalitativ metod har använts. telefonintervjuer gjordes med 23 närstående under perioden februari-juni månad 2008. Intervjuerna bandades och skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanaly. efter analys av insamlat material utvanns två kategorier: positiva och negativa känslor och kunnig och trevlig personal.

Bakgrund: Nacksmärta är ett vanligt förekommande problem i Sverige och utgör en stor kostnad för samhället. En mängd sjukgymnastiska behandlingsmetoder för nacksmärta finns men effekten av dessa är oklar. Ett flertal studier har visat en nedsatt muskelfunktion hos personer med nacksmärta. Nyare forskning har därför inriktats mot träning av nackmuskulaturen som behandling av nacksmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga när man inom sjukgymnastisk behandling använder sig av specifik nackmuskelträning samt vilka effekter detta har på nacksmärta.

En återkommande debatt rörande kriminalvården är hur man ska kombinera de två grundprinciperna i fängelserna: vård och straff. Om isolering är ett straff i straffet, hur ser då vården ut i anslutning till denna? Få eller inga andra former av frihetsberövande skapar så mycket psykologiskt trauma, med så många symptom på psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst två månader, hade på den psykiska och fysiska hälsan, samt vilket stöd tidigare fängelseintagna fått under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne själv hade önskat att få.Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med tidigare fängelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen ångest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.Två av tre respondenter visade tecken på att isoleringen påverkat deras psykiska hälsa mycket negativt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet kring medling med anledning av brott bedrivs och är organiserat i en mellanstor kommun. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet. Hur är kommunens medlingsverksamhet organiserad?Hur arbetar åklagare och polis med medling i kommunen? Finns det ett fungerande samarbete mellan dessa tre parter och hur ser det i så fall ut? Finns det någon skillnad i de olika myndigheternas åsikter angående teorier om straff och påverkar dessa i så fall arbetet kring medling?Med hjälp av en kvalitativ metod, där öppna intervjuer har använts, så har uppsatsens syfte kunnat besvaras. Fyra respondenter valdes ut och de representerar medlingsverksamhet, polis, åklagare samt brottsoffer.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

The purpose of this essay is to examine and explain how the Swedish mining court of Stora Kopparberget (the Great Copper Mountain) implemented its judicial legislation between 1641-1682. Questions are asked about which counts of indictments the court tried, which sentences they handed out, in what quantities and how these results looks in comparison with other contemporary courts. The index cards of the court judicial protocols are the primary source of information. The methods are those of quantity- and comparative analysis.The results show that theft of copper ore was the most common crime ransacked by the court. Other common crimes were (in order): sin of omission, transgression of work directions, fights, slander and disdain, trade of stolen ore, failing appearance in court etc.Fines were by far the most common sentence followed by shorter imprisonments, gauntlets, loss of right to mine possession, twig beating, loss of work, penal servitude, banishment, ?wooden horse riding? and finally military transcription.

Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått.

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.