Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur påverkad man som läsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begångna brott och rättsfall i nyhetsrapporteringen. Mina konkreta frågeställningar lyder: Påverkar media den allmänna uppfattningen om straffnivån, samt den allmänna uppfattningen om syftet med straff? Hur ser förhållandet ut mellan den allmänna uppfattningen om syftet med straff och vald påföljd?I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsområdet hur media påverkar allmänheten, då det finns mycket liten forskning i just de frågeställningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare är att medias rapportering av brott inte står i proportion till hur många, eller vilken typ av brott som egentligen begås. Detta får i sig betydelse för allmänhetens rädsla för brott, kriminalpolitiska förändringar och allmänhetens syn på och kunskap om rättsväsendet i stort.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek..

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat.Resultat: Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv.

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.

Undersökningar visar att mellan 10 och 50 % av befolkningen lider av sömnproblem, beroende på hur man räknar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandling mot insomni, som är den vanligaste typen av sömnproblem. KBT-baserad självhjälp blir allt vanligare, och har visat sig fungera mot insomni i tidigare studier. Studiens syfte var att undersöka om en KBT-baserad självhjälpsbok, tillgänglig i handeln, fungerar som behandling mot insomni. De 74 deltagarna i studien randomiserades till tre grupper: behandling med telefonstöd, behandling utan telefonstöd och kontrollgrupp på väntelista.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder..

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning. .

För att bli frisk från en sjukdom krävs rätt behandling. Och för att få rätt behandling krävs rätt diagnos. Undersökningar visar att tre av fyra bipolärt sjuka antingen får fel diagnos eller ingen alls. För Patrik dröjde det fem år innan han fick diagnosen bipolär sjukdom, för Birgitta dröjde det ännu längre.Syftet är att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och uttryckssätt, så att fler kan förstå sina egna eller anhörigas eventuella problem. För även om manodepressivitet är en kronisk sjukdom, kan de flesta med rätt behandling leva ett relativt normalt liv..

Syftet med studien var att undersöka patientupplevelsen vid behandling med sömnapnéskena hos patienter med diagnosen obstruktiv sömnapné utförda i allmän tandvårdspraxis. Studien genomfördes som en tvärsnittsundersökning i en av de större regionerna i Sverige, region Skåne. Undersökningen var retrospektiv i sin design och bestod av en enkät sänd till de patienter med en verifierad obstruktiv sömnapné som fått sin odontologiska behandling som ett led i sjukdomsbehandling. Behandlingen skulle ha pågått minst 6 månader. Enkäten skickades ut till 1148 patienter, varav 738 svarade (64 %).