Sökresultat:
133 Uppsatser om Strömmande vattenkraft - Sida 2 av 9
EU:s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk vattenkraft
EU:s ramdirektiv för vatten trÀdde i kraft i december Är 2000 och syftar
till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets
överordnade mÄl Àr att uppnÄ en tillfredsstÀllande miljökvalitet i samtliga
naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt pÄverkade vatten ska endast nÄ upp
till ett bÀsta möjliga tillstÄnd dÀr mÀnsklig verksamhet fortfarande
tillÄts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade
Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige
undersöks i examensarbetet.
De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till
vattenkraftanlÀggningar har preliminÀrt klassificerats som kraftigt
modifierade och omfattas dÄ av de mindre ambitiösa miljömÄlen.
EU: s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk
vattenkraft
EU:s ramdirektiv för vatten trÀdde i kraft i december Är 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mÄl Àr att uppnÄ en tillfredsstÀllande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt pÄverkade vatten ska endast nÄ upp till ett bÀsta möjliga tillstÄnd dÀr mÀnsklig verksamhet fortfarande tillÄts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.
FörutsÀttningar att utforma stationsbatterier i vattenkraftverk med Li-jonteknik
In hydropower plants it is necessary to always have local power supply. Therefore, the plants are equipped with batteries as stationary back up power. Vattenfall Vattenkraft is using lead acid batteries but has been investigating alternatives to replace them. The aim of this study is to investigate the potential of using Li-ion technology as back up power.The study showed that Li-ion batteries have many qualities. The Li-ion technology will decrease the space and maintenance demand.
Leverantörer av utrustning och tjÀnster försmÄskalig vattenkraft
Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hÀnvisa till branschens tjÀnsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till smÄskaliga vattenkraftverk vid förfrÄgningar frÄninternationellt och inhemskt hÄll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlÀgga företag aktiva inom branschen smÄskalig vattenkraft.UtifrÄn initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkÀtundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien anvÀnds för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhÄlla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas frÄn olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvÀgt med de svar som samlats in frÄn intervjuer ochenkÀter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som anvÀnts för att identifiera branschens aktörer, Àr att intervjua enhandfull Àgare av smÄskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksÀgare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.
Reinvestering i smÄskalig vattenkraft
I detta examensarbete behandlas investeringsalternativ för smĂ„skalig vattenkraft. Arbetet som riktar sig mot SkellefteĂ„ Kraft AB:s anlĂ€ggningar, har sĂ„ledes gĂ„tts igenom, vartefter kandidater lĂ€mpliga för en reinvestering tagits fram med passande tekniker. Vidare nĂ€mns om dessa tekniker Ă€r lĂ€mpliga för minskning av förlusterna vid storskaliga utskov. De smĂ„skaliga anlĂ€ggningarna Ă€r fördelade pĂ„ tvĂ„ Ă„ar, RickleĂ„n och Ă
man. I vardera finns tvĂ„ kraftverk som behandlas i detta arbete, Fredriksfors och SĂ„gforsen i RickleĂ„n, samt Ă
man övre och nedre i Ă
man.
Den geografiska, funktionella och processorienterade organisationen : en fallstudie av Holmen Skog, SCA Skog och Sydkraft Vattenkraft
This thesis reports on a case study of two different organisational forms in the Swedish
forest industry; the geographic and the functional organisation. The work in the
geographic organisation is carried out within districts under the supervision of an overall responible district manager, where as in the functional organisation the work has been divided into functions headed by function managers. Forest magement, logging and wood
purchases are examples of such functions. The general idea of the functional organisation
is having the functions working over a larger geographic unit, without subdividing
district boundaries of the region. Also a third organisational form of current interest for the forest industry; the process orientated organisation, is analyzed in the case study.
Here, a company outside the forest industry has been analyzed, since no forest company
was considered to have made as much progress of changing organisation to process
orientation.
In the report I present the results from qualitative interviews, where I give the reader a
picture of the motives behind each organisational form, what the form implies for some
of the company?s interested parties and the organisations? views on future organisational
development.
R?TTVIS OCH GENOMF?RBAR KOMPENSATION: En normativ studie om kompensatorisk r?ttvisa vid klimatinducerad territoriell f?rlust
Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.
SmÄskalig vattenkraft : DagslÀge och framtidsplaner
This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden.
Uppkomsten av en cirkusorkester : arrangera demokratiskt
Min fascination fo?r cirkus har pa?ga?tt en la?ngre tid, framfo?rallt fo?r den moderna formen nycirkus. I nycirkusfo?resta?llningar anva?nds musiken som ett viktigt element och jag har haft en la?ngtan efter att fa? spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med fo?r de personer som jag hittade till mitt projekt.
SmÄskalig vattenkraft vid Olofsfors bruksmuseum : Med faunapassage
In Sweden there are 1894 small-scale hydropower plants in operation, which together generate 4.3 TWh of electricity per year according to Swedish hydropower compound (SVKF, 2011). This corresponds to the annual consumption of about 860,000 Swedish households (based on an annual consumption of 5000 kWh). In the mid-1950s there were around 4000 small-scale hydropower plants in operation in Sweden before cheap fossil fuels and uranium competed with them, in the current situation only 1,894 of these are in use. If slumbering small hydropower plants once again would be taken into use and some new ones are built, we would be able to extract about 7 TWh of renewable electricity from these annually in Sweden, representing about 1.4 million households.The thesis intends to calculate and construct a hydroelectric power plant at the existing dam in Olofsfors and give suggestions on how the power station should run during the time that fish migration is greatest in LeduÄn.The turbine and generator to the station in LeduÄn at Olofsfors is designed by the height of the fall and the water flow through the dam. The turbine selected for the station is a CK-1000RM turbine with a 4-pole 250 kW generator from Cargo & power turbine Sweden AB, which is expected to deliver 1.2 GWh per year.
Utveckling av processorienterat arbete: en studie vid
Vattenfall AB Vattenkraft
Fler och fler företag och organisationer inser vikten av att stÀndigt förbÀttra kvaliteten pÄ de egna produkterna och tjÀnsterna, men Àven kvaliteten pÄ de processer som verksamheten Àr uppbyggd av. I en processorienterad organisation ses processerna som utgÄngspunkten för det faktiska vÀrdeskapandet men Àven för styrningen, bedrivandet, förbÀttringen och utvecklingen av verksamheten. Denna studie har utförts vid Vattenfall AB Vattenkraft i LuleÄ. Vattenkraften har sedan början av 2000-talet arbetat med övergÄngen till en processorienterad verksamhet men har inte fullt ut lyckats förankra det nya arbetssÀttet. Syftet med detta examensarbete Àr att: ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processorienterade arbete kan utvecklas ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processförbÀttringsarbete kan utvecklas.
KRAV OCH MĂJLIGHETER FĂR STYRNING AV VATTENFALLS VATTENKRAFTSTATIONER
The secondary control must be part of the production plan, since the capacity will bedeployed in advance, just as the primary control. The activation of the new frequencycontrol should be preformed in Vattenfall's operations centers (DC) to minimizecommunication delay. Vattenfall needs to work towards a more holistic optimizationsystem. The main issue for Vattenfall Generation is not how we produce but ratherwhen, which is done with creation of bids. This is where there is the mostopportunity for improvement.
Vindkraftens pÄverkan pÄ svensk elproduktion : FörÀndringar av vatten-, kÀrn- och vÀrmekraftsproduktion vid ökad andel vindkraft
Vindkraften har de senaste Ären ökat kraftigt, bÄde i antal verk och i producerad mÀngd energi. Mycket tyder pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlÀngts respektive förnyats. Riksdagen har ocksÄ beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhÀllsplaneringen skall skapas förutsÀttningar för en Ärlig produktion av 30 TWh el frÄn vindkraft Är 2020. Detta kan jÀmföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011.Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskÀllor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskÀllor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov.
Den smÄskaliga vattenkraftens genombrott i 1910-talets Norrbotten: en studie av landsbygdselektrifiering ur ett systemperspektiv
Denna uppsats utgör ett försök att förstÄ de drivkrafter som lÄg bakom det tÀmligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som intrÀffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mÄl med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom smÄskalig vattenkraft kunde stöta pÄ i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av smÄskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första vÀrldskriget orsakade en energikris dÄ tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna pÄ att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergÄngen till elektricitet.
Lönsamhetsanalys för nybyggnation av smÄ vattenkraftverk
För att anpassa samhÀllet till en koldioxidsnÄl ekonomi Àr det viktigt att tillgÀngliga förnyelsebara och utslÀppsfria energikÀllor utnyttjas till full kapacitet. Vattenkraften spelar i denna mening en viktig roll eftersom befintlig teknologi Àr vÀlutvecklad och tillgÀnglig. Enligt uppskattningar av branschexperter har den smÄskaliga vattenkraften en utbyggnadspotential som nÀstan motsvarar en dubblering av dagens volym, med hÀnsyn till gÀllande regelverk. Denna studie har som mÄl att utreda lönsamheten samt de ekonomiska riskerna vid etablering av smÄskalig vattenkraft vid befintliga dammbyggnader.Utredningen bestÄr av att tillÀmpa en teknisk och en ekonomisk modell pÄ en fallstudie som agerar som basscenario. Parametrarna i indata kÀnslighetsanalyseras sedan för att ge mer generell insikt i investeringsutsikterna.