I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.

Bakgrund: Högintensiv intervall träning (HIIT) har i tidigare studier visat sig vara mer effektiv för att öka den maximala syreupptagningsförmågan (VO2Max) än lågintensivträning. Det finns få studier som undersökt sådana anaeroba intervaller som kombinerar maximal sprintning med efterföljande högfart och slutligen gång i normal takt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken av löpningsmetoderna högintensiv intervall träning och lågintensiv träning ger mest ökad maximal syreupptagningsförmåga samt bäst aerob och anaerob prestationsförbättring.Metod: 9 män och kvinnor valde att frivilligt delta i studien och delades in i antingen en högintensiv eller lågintensiv grupp. Testerna bestod av ett Åstrandtest, 2,5 km löpning och 30m sprint. HIIT gruppens intervaller kallades 20:55:20 då deltagarna först sprang 20 sekunder maximal fart, sedan 55 sekunder i hög fart för att slutligen gå i 20 sekunder.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik.

I dag är turismen en väldigt snabbväxande näring. En förutsättning för turism är någon typ av förflyttning. Då turisten tar sig från sin vardagliga miljö använder den sig oftast av någon typ av transport. Största delen av transporterna medför utsläpp skadliga för miljön. I dagens samhälle är miljöförstöringen allt mer hotande.

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

Problemformulering: Hur kan destination Söderåsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vår fallstudie är att med Söderåsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en fallstudieansats av kvalitativ karaktär där vi ingående studerar ett fåtal undersökningsenheter vilka baseras på både kvalitativa och kvantitativa primär- och sekundärdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi är intresserade av att erhålla en djupare förståelse för vårt undersökningsområde istället för att basera det på kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär för att få insikt om danskars kännedom om vårt studieobjekt. För att göra vår fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext då sammanhanget är viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras..

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet..

De flesta besöker ett evenemang någon gång emellanåt, det kan innebära ett trevligt avbrott ivardagen. Evenemang har också en potential att skapa en rad positiva effekter påarrangörsorten, till exempel genom ökad turism. Många evenemang tycks ha karaktären av?traditionella företag?, men stämmer denna bild överens med verkligheten? Är initiativtagaretill gatufestivaler entreprenörer?.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och på landsbygden sker den med hjälp av lokala krafter. Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i Värmland har organiserat sig och hur människor har upplevt och påverkats av etableringen. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i Västerrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus på socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man väljer att mobilisera sig skiljer sig åt, samtidigt som tillit, nätverk och mötesplatser är viktiga delar i bredbandsetableringen..

This essay examines whether, and if so to which extent, the project Export MatureDestination in the Biosphere Reserve Vänerskärgården with Kinnekulle can combine the goalof the tourism industry, i.e. to double tourism between 2010 and 2020, and the goals of theBiosphere reserve, i.e. sustainable societal development and a sustainable biosphere economy.The aim is to examine how key individuals in the project approach sustainable developmentand economic growth, representing the two main interests in the area. Examining the state ofthe two interests the following examples are used: the position of sustainable development inregard to economic growth, the opportunities and challenges in the area and unity concerningthe goals of the tourism development in the region. The study is conducted through qualitativeinterviews with key individuals and a descriptive document analysis of the most importantpolicy documents.

Denna uppsats syfte är att visa hur Sveriges befolkning använder sig av smartmobiler i kombination med resa. Detta område valdes att studera då vi som studerar turismvetenskap på universitetsnivå ansåg det vara väldigt relevant med tanke på att informationsflöden inom turism blivit allt mer digitaliserade. I och med smartmobilens framväxt de senaste fem åren, med tillhörande nya funktioner, ständigt nya applikationer så ser vi att smartmobilen håller på att överta Internetanvändningen från den stationära likväl bärbara datorn ute i de svenska hemmen - hela 73 procent av Sveriges befolkning äger idag en smartmobil. Tidigare studier har gjorts inom området smartmobiler, men inte i kombination med turism vilket vi ansåg vara viktigt då allt fler människor använder sig av Internet till hjälp både före, under och efter resor. Vi lade vårt fokus på hur den svenska befolkningen använde sig av Internet i sina smartmobiler i kombination med resa. För att undersöka i vilken utsträckning som svenskar använder smartmobiler i samband med resa utförde vi en kvantitativ digital enkätundersökning. Populationen bestod av hela Sveriges befolkning mellan 18 - 75 år och urvalet utgjordes av 1026 slumpmässig utvalda personer, nio stycken män och nio stycken kvinnor från varje födelseår. Totalt fick vi in 123 stycken kompletta enkäter som vi sen använde oss av för att analysera och dra slutsatser utifrån.

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.