Sökresultat:
677 Uppsatser om Strömma Turism och Sjöfart - Sida 44 av 46
TillgÀnglighet i Stockholm : ett samhÀllsansvar och konkurrensmedel för turistiska aktörer
Tio procent av Sveriges befolkning har nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Var tionde person har alltsÄ sÀrskilda behov i sitt resande och Àr dÀrmed beroende av att hela destinationens miljö Àr tillgÀnglig. TillgÀnglighet Àr nÄgonting som Stockholm Stad arbetar med dÄ de har som mÄl att Är 2010 vara vÀrldens mest tillgÀngliga huvudstad. Stockholm Àr en destination och en destination bestÄr av mÄnga olika aktörer, bÄde kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar dÀrför dels till att undersöka om, och i sÄ fall hur, en god tillgÀnglighet i Stockholm skulle pÄverka de enskilda turistiska aktörerna pÄ destinationen.
Att resa innan det Àr för sent. Backpackerns fascination för det annorlunda.
Med risk för att sjÀlv ha bidragit till en uppdelning mellan vÀst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgÄende belyst hur resmÄl pÄ olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenÀrers berÀttelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det dÀr hemma har inneburit att resmÄlens sÀrart betonats i marknadsföring, liksom i reseberÀttelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra Àr ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sÀgs. DÄ identiteter konstrueras i sprÄket kan vi förstÄ hur diskursen ger vissa förutsÀttningar för gruppers och mÀnniskors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).
Arenaevenemang : En studie av ett antal svenska arenors evenemang och marknadsföring
De senaste tio Ären har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, nÄgra exempel Àr Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet Àr i huvudsak sportevenemang. Men hur förhÄller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga Àr de för en arena? Arenan Àr ett av de fÄ stÀllen i en stad, dÀr en stor ansamling av innevÄnare kan trÀffas regelbundet. MÄnga evenemang verkar helt eller delvis i det allmÀnna rummet, dÀrför bör samhÀlleliga resultat och effekter ha en framtrÀdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.
Kuriska nÀset - en studie av potentiella hot mot hÄllbar utveckling
Kuriska nÀset Àr en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, omrÄdet Àr en nationalpark och sedan Är 2000 upptaget pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista över skyddsvÀrda natur- och kulturomrÄden.Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga potentiella hot mot Kuriska nÀsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats pÄ teorier utifrÄn ett hÄllbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har ocksÄ studerats huruvida dessa teorier efterstrÀvas i Litauen respektive Ryssland. Med hÄllbar utveckling efterstrÀvas att inte tÀra pÄ naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlÀgga hoten har en jÀmförelse mellan Kuriska nÀset och Gotska sandön genomförts.Naturen pÄ Kuriska nÀset Àr varierande, stora skogsomrÄden, öppna vidstrÀckta sandomrÄden, sanddyner med eller utan vegetation Àr de mest förekommande landskapstyperna. HÀr Äterfinns ocksÄ nÄgra av Europas högsta sanddyner.
Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tÀtorten Vaggeryd
Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten. Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.
Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tÀtorten Vaggeryd
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete Àr att ge förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort kan
utvecklas i framtiden med hÀnsyn till ortens identitet och gÀllande
restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska lÀge, gÀllande
riktlinjer och restriktioner samt nulÀgessituation har jag identifierat ortens
karaktÀr samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger dÀrefter till
grund för mina förslag pÄ hur Vaggeryds tÀtort under kommande Är kan utvecklas
inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag.
MÄlet Àr att Vaggeryd Àven i framtiden ska fungera som ett levande samhÀlle,
med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ
och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosÀtta sig pÄ orten.
Detta examensarbete Àr uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys
samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens
historia, geografiska lÀge, gÀllande riktlinjer, restriktioner samt
nulÀgessituationen utifrÄn en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.
?UpptÀck Tasmanien? : Begreppsdiskussion och studie av hÄllbar turism pÄ Tasmanien
I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ăgare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.
Evenemangsstaden Karlstad : en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang
De senaste Ärens bostadspolitik har inneburit stora förÀndringar pÄ bostadsmarknaden. Den svenska hyressÀttningsmodellen, borttagna bidrag tillsammans med ökande byggkostnader medför dessutom svÄrigheter för bolag att fÄ lönsamhet i nyproducerade bostÀder och dÄ framför allt hyresrÀtter. Sveriges befolkning ökar och 1990-talets stora barnkullar söker en egen bostad samtidigt som 40-talisterna behöver förÀndra sitt boende. DÀrutöver utreds om allmÀnnyttan strider mot EG-rÀttens statstöds och konkurrensregler. Sammantaget kan det skapa problem för kommunerna som enligt bostadsförsörjningslagen skall ansvara för bostadsförsörjningen sÄ alla kan leva i goda bostÀder.
Vad Àr hÀstturism? : en studie av turridning pÄ IslandshÀst i Sverige
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.
Marknadsföring av en smÄskalig turismverksamhet pÄ landsbygden : En kvalitativ studie av marknadsföringsarbetet hos turismverksamheterna i Butorp
DÄ allt fler mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig i stadsmiljöer med nÀrhet till service sÄ som skolor och affÀrer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sÀtt att hÄlla orter pÄ landsbygden levande kan dÄ vara att göra en satsning pÄ smÄskalig turismverksamhet. Turismutveckling pÄ landsbygden Àr en möjlighet eftersom mÄnga lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer pÄ sin fritid, dÄ det i dessa omrÄden finns god tillgÄng till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utstrÀckning. NÄgot som Àr viktigt för att lyckas med en sÄdan verksamhet pÄ en plats som kan uppfattas ligga avsides, Àr att nÄ ut till potentiella besökare och fÄnga deras uppmÀrksamhet. Detta kan innebÀra svÄrig-heter för en mindre organisation som har begrÀnsade resurser och marknadsföringskunskaper.
Att lÀsa och att samtala. : En undersökning om litteraturlÀsning och demokrati- och vÀrdegrundsarbetet inom svenskÀmnet pÄ gymnasiet.
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad fenomenet hÀstturism innebÀr. Fenomenet hÀstturism innefattar mÄnga olika varianter dÀrför valde vi att fokusera pÄ turridning med IslandshÀstar. Det Àr Àven den vanligaste formen av hÀstturism i Sverige. HÀstar och ridning Àr nÄgonting som engagerar mÄnga personer. Kombinationen hÀstar och turism Àr nÄgonting som intresserar allt fler och vÀxer i popularitet bÄde bland hÀstfolk och bland dem som vill uppleva naturen pÄ ett annorlunda sÀtt.
Vad tycker bilister om vÀgnÀra skogar : tvÄ enkÀtstudier
Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och tvÄ enkÀtundersökningar. Syftet
med litteraturstudien Ă€r att sammanstĂ€lla relevant information om Ă€mnet. Syftet med enkĂ€tÂ
undersökningarna har varit att utforma en enkĂ€t och fĂ„ svar pĂ„ vilken landskapstyp och skogsÂ
typ som uppskattas mest av bilister.
I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första
enkÀtundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen dÀr utvalda personer intervjuades.
Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser lÀngs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled
Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder.
Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.
KARLSLUND : EN Pà MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsomrÄde
Under 1960-talet rÄdde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var fÀrdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsomrÄdena.
SmÄföretagares attityder till tillvÀxt
SammanfattningI dagens förÀndringssamhÀlle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hÀnga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv instÀllning till tillvÀxt, de bör hela tiden tÀnka framÄt och se vad de kan göra för att, inte bara hÀnga med utan, ta ledningen och visa vÀgen in i framtiden. Företagarna (FR) i BollnÀs kom dÀrför pÄ idén att lÄta en student genomföra ett arbete om tillvÀxten bland smÄ företag.Det finns tvÄ syften med uppsatsen. Det ena Àr en övergripande bild för att se hur företag inom BollnÀs kommun ser pÄ tillvÀxt pÄ företag. Det andra Àr att se hur företag inom kommunen ser pÄ tillvÀxten för sitt företag.