This study deals with the Adventure Comic Prince Valiant, written and designed by the Canadian artist Harold R. Foster. Focus is on the first two years of publication 1937-1938, where the hero is pictured in his Adolescence. This gives the title of the study: Youth. Earlier writings in the USA on this topic, have concentrated on the artist and less on analyses of the comic itself.

This essay is about the female characters in the books of Hemingway. Are they as simple as some critics say, or are they more complex beings, and which ones of the women in the life of Hemingway, can be noticed in his female characters? In the work with this essay, biographies of Hemingway as well as a few of his novels have been studied. The selected novels are Farewell to Arms, Across the River and into the Trees, The Sun also rises and the short story The Snows of Kilimanjaro. The selection was based on the fact that these stories contain good female characters.

Background: Physological abuse consists of threats, harassment, humiliation, telling off, refuse to talk, social isolation, abandonment as well as attitudes that lead to a feeling of insecurity and desperation. Institutional elder abuse is very elusive and an overall picture is still considered missing.Aim: The purpose of this essay was to review psychological abuse within the elderly care.Method: This essay is based on a literature study with systematic search.Result: This article review led to main categories and the result of the study is presented after these. The first ones gives a picture of the kind of psychological abuse that occured within the the elderly care. The second one deals with the possible explanations for psychological abuse within elderly care. The result showed that verbal assault was the most common form of psychological abuse against elderly.

This was a project of creating an animated music video for Anna vonHausswolffs song Something is missing. By working with animation Iwanted to broaden my expertise in visual communications. This hasbeen an exploratory work in how I could translate my illustrations tomoving images in the program Adobe Aftereffects. I have formed myown narrative by creating a storyboard. I worked with illustrated setdesign, created an atmosphere in the film and experimented with howto tell a subtle story.

The aim of this thesis is to model my artistic practice on an adaptation of Joseph Campbells monomyth and, using this model, investigate challenges of performativity in art (in public spaces). The overall themes are personal, aesthetic and ethical sovereignty and an uncompromising search for a deepening of the artistic practice. More than anything else it is a map and a story of an artist?s expansion out into an artistic field that is little developed in Sweden. It is my hope that this thesis, by using a thoroughly subjective tone, will contribute to the milieu of performative arts in Sweden as well as widen the ?how? regarding the making of a written thesis..

In what way do pictures allow for freedom of interpretation and thoughts rather thanunderstanding reality in a high paced medium? Children today are exposed more thanever to images trough various media. Children?s culture in the digital world has, troughgames and apps, become more cross-generational than literature. Unfortunately, there aremany digital books that loose the story, as the creator gets lost in technology and/or ineducation and morals.

In my project I have collaborated with Linda Larson, who is the creator behind the fashion brand Elveel. The goal was to produce an identity and a graphic profile for Elveel. The aim was that the graphic profile would act as an extension of the clothes aesthetics. I wanted to explore if I by different folding and cutting techniques, in tags and packaging, could reflect the details of the clothes expression. But also how different design elements can reflect the story behind the clothes.

The aim of this project was to design a furniture that raises thoughts and curiosity about how to relate to people you share furniture with. Luova, a changing piece of furniture for public spaces is a bench where the user can choose the degree of social interaction. Furniture for public spaces has a diverse audience ranging from children to adults. Some come alone, others in group. Some are sitting down for a short time while others stay for longer.

In this thesis I will discuss how US respectively EU general international security policies are formed with the scientific theories Rational Choice and Cognitive theory in mind. I?ll discuss how come US tends to go towards a more sanction orientated strategy while European Union seems to prefer a dialog and diplomatic problem solving strategy. I?ll exemplify respective security strategy through the qualitative cases study of Iran and analyse why they have taken different cores of action while trying to solve the problem with Iran's alleged nuclear weapon.

This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society?s means for helping persons in crisis..

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

En story till ett spel har skrivits vars syfte är att skapa moraliska och etiska situationer som spelaren omedvetet skall ta ställning till med hjälp utav val som görs i spelet.Storyn är en Film-Noirliknande berättelse som tagit inspiration från filmer av Film-Noir genren och datorspel som har olinjäritet i sin berättarform.Arbetsprocessen för hur skapandet av storyn beskrivs i detalj där de olika delarna av skapandeprocessen förklaras och motiveras.Uppsatsen avslutas med en resultatbeskrivning av vad som gjorts. Detta reflekteras det över i en avslutande diskussionsdel..

The very short story, på arabiska ????? ??????? ??? och på svenska Den mycket korta berättelsen är en genre som är ny i sin nuvarande utformning men har rötter långt tillbaka i tiden. I denna uppsats begränsar jag mig till mycket korta berättelser på arabiska. Jag undersöker de kännetecken som enligt Ibrahim Taha (2000) karakteriserar denna genre genom att jämföra dem med några mycket korta berättelser i boken Ritualer för den olyckliga kvinnan ( ?????????? ?????? ) av den palestinske författaren Mahm?d Shuqayr (1994).

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ?Third World?. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ?Third World? thorough these photographs in return..

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.