The purpose of the study was to investigate whether or not Icelandic horses are less severely affected in clinical symptoms of cough or decreased performance than other breeds of horses. A breed variation in chronic respiratory disease severity was suspected based on clinical experience at the Institution for surgery & medicine, large animal, SLU Uppsala. A retrospective journal study of 17 Icelandic horses and 17 Swedish Standardbred horses with chronic problems with cough and/or decreased performance compared several measurements of disease severity. The clinical signs, physical examination and laboratory testing results compared were respiratory rate, abdominal breathing, lung auscultation, endoscopy results, broncho-alveolar lavage (BAL) results and the blood gases pO2 and pCO2. All parameters were available for all 34 individuals except for the blood gases, which were analysed, in only four Icelandic horses and four Swedish Standardbred horses. The only parameters that appeared different between the two groups were respiratory rate and pO2. The four Icelandic horses, which had blood gases analysed, had more severe hypoxemia.

Cerebellär abiotrofi är en sjukdom som drabbar ett flertal olika djurarter och innebär en degeneration av purkinjecellerna i lillhjärnan. Eftersom lillhjärnan är den del av hjärnan som styr finmotoriken kommer tillståndet att ge upphov till att finmotoriken försämras kraftigt. Hos häst är det främst arabhästen som drabbas men även hos raser där arab korsats in för att förfina linjerna dyker sjukdomen upp emellanåt. En häst med denna defekt kommer att verka helt normal vid födseln men symptomen uppträder relativt tidigt oftast mellan sex veckor till ett halvår efter födseln. Symptom som en drabbad häst uppvisar är bl.a. ataxi och muskeltremor, främst då i halsmuskulaturen.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Baserat på jaktprovsresultat insamlade av Svenska Vorstehklubben (SVK) från 1985 till 2009 genomfördes genetiska analyser av jaktegenskaper hos fågelhundar. I analyserna ingick 2 726 korthåriga vorsteh, 2 284 strävhåriga vorsteh och 680 kleiner münsterländer. För fältegenskaperna (fart, vidd, reviering, samarbete, stånd, avance, sekundering och rotning) och eftersöksegenskaperna (vattenpassion, simteknik och spårteknik) skattades de flesta arvbarheter till cirka 10 % eller lägre. Arvbarheterna för fält-, vatten-, spår- och apportarbete är genomgående låga (3-8 %), vilket även är fallet för objektiva bedömningar av antal fågelkontakter av olika slag (2-4 %). Tidigare studier som skattat beteendearvbarheter för hundar har främst funnit arvbarheter inom intervallet 0-40 %.

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är kattens vanligaste hjärtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva länge men ett ansenligt antal drabbas av hjärtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vänster kammare. Etiologin för sjukdomen är inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Kliniskt är HCM en uteslutningsdiagnos som ställs vid en ultraljudsundersökning av hjärtat då andra orsaker till hjärtmuskelhypertrofi uteslutits. Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska värde. Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjärtsvikt vid diagnostillfället inkluderades i studien.

Blodtrycksmätning på hund har utförts i ett flertal tidigare studier. Fokus har framförallt legat på att jämföra indirekta och direkta mätmetoder i och med att det visat sig svårt att validera indirekta metoder för blodtrycksmätning på hund. Friska hundar har studerats tidigare, men få har genomfört standardiserade mätningar på friska hundar. Syftet med denna studie var således att undersöka blodtrycksvariabler och hjärtfrekvens hos friska hundar i olika standardiserade situationer i klinikmiljö och därefter göra jämförelser dels mellan de olika situationerna och dels mellan de olika deltagande raserna i studien. Dessutom jämfördes mätningarna gjorda på klinik med samma typ av mätningar i hemmiljö på ett mindre antal hundar.

Osteoartrit (OA) är en vanligt förekommande sjukdom och bidragande faktor till nedsatt förmåga att träna och tävla hos hästar. Ledinflammation som det också kallas drabbar alla häst raser och i alla grenar inom rid, trav och galoppsporten. Inflammationen kan drabba alla de ingående strukturerna i leden och ger kliniskt upphov till hälta, smärta, ökad ledfyllnad och stelhet. Sjukdomen bidrar till sämre djurvälfärd och ekonomiska förluster inom hästindustrin. Orsakerna kan vara många.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

The Rift Valley i Kenya utgör ett hem för de pastorala massajerna. De baserar primärt sitt leverne på kött, mjölk samt blod, därför är vikten av boskap av stor betydelse. För att upprätthålla en god och uthållig produktion bör flertal parametarar beaktas. I detta arbete undersöks vilka risker som massajernas djurbesättning utsätts för under betesgång samt vilka val herdarna gör för att minimera förekomsten av dessa riskfaktorer. De risker som primärt berörs är infektionssjukdomen trypanosomiasis (en sjukdom som sprids av tsetseflugor), olika fästingburna sjukdomar samt andra infektioner.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av. Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete.

Vitamin A och dess derivat har en avgörande funktion i kroppen, både hos dräktiga tikar och hos övriga hundar genom att påverka synförmåga och tillväxt av epitel samt andra viktiga cellulära mekanismer. För att fosterutvecklingen ska fungera normalt behöver moderdjuret få i sig tillräcklig mängd vitamin A via kosten. För höga mängder kan däremot ha en skadande effekt och leda till missbildningar hos fostret. En av de vanligaste missbildningarna orsakade av ett överintag av vitamin A är gomspalt. Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur den normala utvecklingen av gommen går till och genom vilka mekanismer ett överintag av vitamin A hos moderdjuret kan bidra till uppkomst av gomspalt hos fostret. Utvecklingen av gommen börjar med ett intramaxillärt område som uppkommer genom sammanfogning av tre olika vulster, två från överkäken (maxillarvulsterna) och en från näsområdet (nasofrontala vulsten). Det intramaxillära området består av tre delar varav den ena utgör den primära gommen.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

En välfungerande bagge är av största vikt för en effektiv och framgångsrik fårproduktion, eftersom man i de allra flesta fall använder sig av naturlig betäckning med en frigående bagge. När man gör en så kallad breeding soundness evaluation för att utvärdera baggars potentiella reproduktionsförmåga ingår flera olika moment i undersökningen, bland annat pungomkretsmätning och palpation av könsorganen. Dessa undersökningar görs för att upptäcka eventuella sjukliga förändringar i baggens könsorgan och för att kunna välja bort avelsbaggar med en potentiellt sämre reproduktionsförmåga. Mätning av pungomkretsen är ett objektivt och upprepningsbart mått på baggens spermieproducerande förmåga, eftersom det finns ett starkt samband mellan spermieproduktionen i testiklarna och dess omkrets. Dessutom har egenskapen en hög arvbarhet. Baggar från olika fårraser skiljer sig markant åt inte bara vad gäller storlek och vikt utan även vad gäller testiklarnas storlek och form.