KranskÀrlssjukdom Àr den vanligaste dödsorsaken, bÄde i vÀrlden och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmÄga att Àndra livsstilen gör att mÄnga Äterinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlÀttar livsstilsförÀndringar hos patienter med kranskÀrlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgÄtt frÄn en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrÄn studiens syfte.

?Capital Asset Pricing Model? (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgÄngar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgÄngar som erhÄller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar Ä andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och vÀrde utsÀtts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslÄr sÄledes att en vÀrde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell.

TrÀds sociala status inverkan pÄ grundytetillvÀxtökningen undersöktes genom jÀmförelse av grundytetillvÀxten efter gallring med motsvarande stammars grundytetillvÀxt i en ogallrad kontrollyta. Datat kommer frÄn fyra olika provytelokaler ur de svenska gödslings-/gallringsförsöken, dÀr behandlingarna bestod av ett gallringsprogram med en kraftig gallring, ett med tre klenare gallringar samt en ogallrad kontrollyta. Datat tÀckte en utvecklingsperiod pÄ ungefÀr 40 Är. Stammarna delades vid första mÀttillfÀllet in i fem klasser utifrÄn diametermedelstammen och dess tillhörande standardavvikelse pÄ respektive yta, dÀrefter utfördes undersökningarna pÄ de stammar som fanns kvar efter sista mÀttillfÀllet. Vid den sista mÀtningen fanns enbart de tre största klasserna kvar i tillrÀcklig utstrÀckning i alla behandlingar och resultatet omfattar dÀrför bara dessa klasser.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett ofta undersökt Àmne inom samhÀllsvetenskapen och Àr av intresse för sÄvÀl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels pÄ huruvida lön, bÄde i dess absoluta och relativa form, har nÄgon inverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Den undersöker Àven huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsstÀllelse Àn personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kÀnnetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att studera arbetstillfredsstÀllelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader fÄr för arbetstillfredsstÀllelsen.

SmÀrta Àr ett komplext fenomen och upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv. Hur smÀrta upplevs pÄverkas av en rad faktorer dÀr bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smÀrtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan bÄde patienter med smÀrta, men ocksÄ patienter som ska genomgÄ smÀrtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smÀrta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smÀrta med fokus pÄ kognitioners och emotioners inverkan pÄ smÀrtupplevelsen, i relation till patientens omvÄrdnad.

Denna uppsats beskriver skillnader i förvÀrvskalkyler och hur olikheter i vÀrdering dÀrigenom uppkommer. Anledningen Àr att riskkapitalbolag verksamma inom private equity tycks vinna budstrider mot strategiska köpare, vilka har för avsikt att förvÀrva bolag för att skapa synergieffekter. Detta tycks ologiskt dÄ riskkapitalbolagen snarare borde vÀrdera förvÀrven lÀgre, till följd av att de inte kan inrÀkna synergieffekter. Studien utgÄr ifrÄn en jÀmförelse av ett riskkapitalbolag och en strategisk köpare, bÄda aktiva i Sverige. Vi undersöker deras vÀrderingsmetodik och instÀllning till förvÀrvsfinansiering, samt pÄverkan av företagens verksamhetsinriktning.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

Foric, Armin - Musikens betydelse för film ? En undersökning om musikens inverkan i film (Högskolan Dalarna 2009) Àr en uppsats som syftar till att försöka förstÄ hur bakgrundsmusik pÄverkar film. Genom att anvÀnda sig av ett och samma klipp men med olika bakgrundsmusik vill jag försöka förstÄ hur musik pÄverkar uppfattningen av en film. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra min och Rasmus Wedins uppsats som heter ?Ljudet Àr halva upplevelsen...

Idag sparar nÀstan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg Är 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid Ärets slut till totalt 1928 miljarder kronor. MÄnga tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast Àr ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns nÄgot bÀttre alternativ. DÀrför har författar-na valt att se pÄ en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation Àr uppbyggd med hjÀlp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen fÄr sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrÄn optionen, dock varierar den beroende pÄ spararens deltagan-degrad.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmÄga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstÄnd som i sin tur pÄverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar ocksÄ att inspiration oftast hÀmtas frÄn arbetsgruppen snarare Àn den privata omgivningen, ett mönster som förstÀrks med erfarenhet och Älder..

SYFTESyftet med uppsatsen Àr att analysera Svenska hedgefonders historiska avkastning betrÀffande riskjusterad avkastning och korrelation mot marknaden. Vidare studeras dessa faktorer ur ett investerarperspektiv för att undersöka huruvida Svenska hedgefonder fyller ett syfte som komplement i en marknadsportfölj. METOD Uppsatsen anvÀnder sig till största del av kvantitativ data som insamlas med hjÀlp av relevanta teorier. Kvalitativ data sÄsom intervjumaterial Àr ett komplement till de kvantitativa data och leder sÄ smÄningom till ett större djup i analysdelen. Undersökningen gÀllande den historiska avkastningen för Svenska hedgefonder Àr uppdelad i tre olika tidsperioder.

KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

Det finns en önskan om att finna bÀttre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar dÀrför mÄtten smÀltbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stÀrkelse, i sina kraftfoder. Genom att vÀlja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och dÀrmed djuren att pÄverkas pÄ olika sÀtt. En stor del av kornas foderstater bestÄr av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hÀlsa pÄ gÄrdar dÀr man har en hög andel smÀltbar fiber i foderstaten jÀmfört med gÄrdar som har en hög andel stÀrkelse i foderstaten.

Forskning indikerar att alla berörda inte Àr representerade vid samrÄdsmöten, vilket innebÀr att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och dÀrmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsÀttningar för medborgares nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten.De faktorer som undersöks Àr medborgarnas Älder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet gÄr till, var, nÀr och i vilken form samrÄdsmötet hÄlls samt vilket sprÄk som anvÀnds i sammanhanget.Studien utreder ovan nÀmnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjÀnstemÀn och medborgare som har erfarenhet av samrÄdsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsÀttning för nÀrvaro.I analysen framtrÀder att de faktorer som kan fÄ inverkan pÄ nÀrvaron kan kategoriseras i tvÄ grupper. Dels Àr det faktorer som tjÀnstemÀnnen kan pÄverka och dels faktorer de inte kan styra över.Efter denna studie Àr slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka pÄ medborgarnas nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten och att en förstÄelse för vilka av dessa yrkesmÀn kan pÄverka Àr ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmÀn, som ska arrangera samrÄdsmöten.Arbetet pekar pÄ att det finns ett behov av att bredda nÀrvaron pÄ samrÄdsmöten och att ett sÀtt att göra det Àr att tjÀnstemÀnnen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nÄ fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra lÀnder..

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.