Sök:

Sökresultat:

4693 Uppsatser om Storlekens inverkan pć avkastningen - Sida 22 av 313

Hur börd fÄr bananen vara? : En diskursanalys om den EU-anpassade eleven

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

Under ytan : Tapetmönster som kommenterar mÀnniskans inverkan pÄ naturen

MÀnniskan har i alla tider avbildat naturen, nÄgot som Àven gÀller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut sÄ som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmÀnniskans inverkan pÄ naturen. Syftet Àr att via mönster uppmÀrksammaoch skapa eftertanke kring hur vi pÄverkar naturen och Àven ifrÄgasÀtta denidealiserade skildringen av naturen som Àr rÄdande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

VÀdrets betydelse och inverkan i mÀnniskors vardagsliv

FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.

Skolan och de begÄvade barnen

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur en skola ser pÄ de sÀrbegÄvade barnen. Vad kÀnnetecknar begÄvning? UpptÀcks sÀrbegÄvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr dels en enkÀtundersökning riktad till alla lÀrare som Àr mentorer pÄ en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förÀlder. I studien framgÄr det att man upptÀcker mÄnga av de sÀrbegÄvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptÀckt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. Men lÄngt ifrÄn alla sÀrbegÄvade elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov.

Optionsstrategier grundade pÄ teknisk analys

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att genom kortsiktig agerande generera avkastning i handel med optioner. Principen Àr att anvÀnda teknisk analys för att avgöra ifall börskursen för enskild aktie, i detta fall Ericsson B, kommer att stiga eller sjunka. Handeln sker i Ericssonaktiens optioner dÄ dessa pÄ grund av hÀvstÄngseffekten kan generera större avkastning samt möjliggör agerande dÄ aktien befinner sig i en nedÄtgÄende trend.Verktygen som anvÀnds för att prognostisera aktiekursen baseras pÄ teknisk analys. Denna form av analysmetod Àr inte helt akademiskt förankrad men anvÀnds ÀndÄ av mÄnga aktörer, och dÄ framförallt privata handlare. I uppsatsen diskuteras endast kort den tekniska analysen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Kapitalrörlighet mellan lÀnder : En jÀmförelse mellan OECD- och LDC-lÀnder

Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.

NÀr svÄrigheterna tar över : En intervjustudie över sex klasslÀrares syn pÄ svÄrigheter i samband med matematikÀmnet

Matematik Àr ett Àmne som vÀcker mÄnga kÀnslor hos oss. Förhoppningsvis Àr dessa kÀnslor av vÀlbehag men för en del förknippas matematiken och matematikÀmnet med obehag och olust. Ofta Àr det sÄ att dessa kÀnslor, bra eller dÄliga, vÀcks i skolan och kan komma att följa dig genom livet. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad nÄgra klasslÀrare i Är3 och Är4 anser om olustkÀnslor och svÄrigheter i samband med matematikÀmnet samt vilken inverkan de anser att pedagogen, eleverna, materialet som anvÀnds och samverkan med mottagande/överlÀmnande klasslÀrare har pÄ matematikundervisningen. För att nÄ det ovannÀmnda syftet har jag intervjuat klasslÀrare i Är3 och Är4 för att fÄ deras syn pÄ dessa aspekter.

Kundorientering : Ledarens roll och provisionens inverkan

Syfte: Syftet med studien Àr att studera hur ledare jobbar för att Ästadkomma ett kundorienterat klimat pÄ en arbetsplats med ett provisionsbaserat lönesystem.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts i den hÀr studien. Semi-strukturerade intervjuer gav oss det empiriska underlaget som analyserades med hjÀlp av den systematiska, strukturerade och abduktiva metoden Well-grounded theory. Resultatet presenteras i empirin med hjÀlp av mönster som upptÀckts.Resultat & slutsats: Vi har överlag kommit fram till att praktiken i stora drag stÀmmer överens med teorin. De intervjuade ledarna har en överensstÀmmande uppfattning om kundorienteringens innebörd, men har vissa skiljaktigheter i bland annat deras syn pÄ provisionens inverkan. Ledarens roll ansÄgs Àven i praktiken vara avgörande för att de anstÀllda ska vara kundorienterade.Förslag till fortsatt forskning: Studien har utförts med inriktning pÄ enbart fastighetsmÀklarbranschen.

Skadeincidens bland elitpojkfotbollsspelare i en allsvensk fotbollsförening

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Kronofogdens upphandling av affÀrssystem : BestÀllarkompetens inom offentlig upphandling

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

ChattsprÄkets inverkan pÄ ungdomars skriftsprÄk

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur och i hur stor utstrÀckning chattsprÄket pÄverkar ungdomars skriftsprÄk. DÄ chattsprÄket ofta Àr svÄrt att sÀrskilja frÄn ungdomssprÄket behandlas Àven ungdomssprÄkets inverkan pÄ skriftsprÄket. En följdfrÄga Àr om ungdomar har förmÄgan att inse nÀr det Àr viktigt att anvÀnda korrekt standardsprÄk och nÀr det passar att anvÀnda ett mer avslappnat sprÄk.Skrivandet undersöks bÄde i skolan och pÄ chattsprÄkets rÀtta forum, Internet. EnkÀter lÀmnades ut till svensklÀrare som besvarade frÄgor om förekomsten av chattsprÄk och ungdomssprÄk, och ett av Sveriges mest vÀlbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar.

AnvÀndaracceptans av utökade e-postsystem: en studie av icke-tekniska utmaningar med grupprogram

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..

Biskopen som ledare : En analys av förvÀntningar pÄ biskopen som ledare i samband med biskopsval inom Svenska kyrkan under 2000-talet

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansikten

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Privata och offentliga riskreduceringsmekanismer och dess inverkan pÄ beviljande av handelskrediter

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->