Det rĂ„der vitt skilda meningar om tekniken för berĂ€kning av den förvĂ€ntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som pĂ„stĂ„r att marknaden Ă€r effektiv, d v s att ny information Ă„terspeglas i aktiepriser pĂ„ ett snabbt och effek- tivt sĂ€tt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ?slĂ„? marknaden genom att tillĂ€mpa nĂ„gra analysmetoder som helst. Andra avfĂ€rdar den effektiva marknadshypotesen och hĂ€vdar att det finns beprövade metoder med vars hjĂ€lp felprissĂ€ttningar kan upptĂ€ckas och dĂ€rmed ovanligt stora vinster tjĂ€nas.

Pensionssystemet Àr uppbyggt pÄ sÄ vis att det Àr menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man sjÀlv ska spara en del kapital. Den allmÀnna pensionen, som utbetalas frÄn Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriÀr.Arbetar man pÄ en arbetsplats som inte Àr kollektivansluten, Àr arbetsgivaren inte tvingad till att betala in nÄgra pengar till pensionen. Som anstÀlld Àr det upp till en sjÀlv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag Àr det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanstÀllda arbetare och Àr kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjÀnstepensionen in frÄn arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

A1210Teknisk aktieanalys anvĂ€nds för att frĂ„n historiska kursdata försöka förutsĂ€ga den framtida kursutvecklingen. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka börstrendens inverkan av resultaten för tvĂ„ olika tekniska analysmodeller, glidande medelvĂ€rde och Relative Strength Index (RSI). Som dataunderlag anvĂ€nds 12 aktier frĂ„n Stockholmsbörsens A-lista för Mest omsatta aktier mellan 1988-03-01 och 2004-03-01.I studien tillĂ€mpas blankning för att oberoende av den rĂ„dande trenden ha möjlighet att generera överavkastning. Överavkastningen undersöks genom att riskjustera avkastningen med Capital Asset Pricing Model (CAPM). Vidare belastas varje transaktion med en courtageavgift.Det visar sig att endast köpsignalerna Ă€r statistiskt signifikanta.

I dagens globaliserade samhÀlle Àr det enkelt att placera sitt kapital pÄ olika marknader. Dock kan det innebÀra bÄde risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gÄ förlorat. Bör hÀnsyn tas till landsrisker pÄ aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i industri- respektive tillvÀxtlÀnder.

Företag som Àr involverade i ett förvÀrv har intentionerna att skapa ett högre vÀrde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkÀnnagivandet av ett tÀnkt förvÀrv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvÀrvet Àr. I studien har detta undersökts genom att mÀta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkÀnnagivandet av ett bud, beroende pÄ om företaget Àr förvÀrvare eller förvÀrv samt om affÀren Àr horisontell eller vertikal. FrÄn dessa fyra har totalt Ätta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de Ätta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekrÀftas kring tillkÀnnagivelsedatumet; förvÀrvande-horisontellt, förvÀrv-horisontelt, förvÀrvande, förvÀrv, horisontella och Àven den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..

Syfte: Att analysera och förklara hur VC-företags ÀgarnÀrvaro vid IPOs pÄverkar initial underprissÀttning. Att analysera och förklara hur VC-företags ÀgarnÀrvaro vid IPOs pÄverkar lÄngsiktig avkastning. Metod: Vi anvÀnder ett kvantitativt metodval för att besvara uppsatsens problemformulering samt syften. Genom detta val har vi möjlighet att analysera den initiala underprissÀttningen och lÄngsiktiga avkastningen utefter ett antal valda variabler som kan antas ha en pÄverkan. Slutsatser: Vi har funnit att VC-backade IPOs har en signifikant lÀgre initial underprissÀttning Àn ej VC-backade IPOs.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.

VÄr teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett lÀngre kalvningsintervall i första laktationen.FrÄgestÀllningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?NÀr frÄgestÀllningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan stÀlldes mot vÄr hypotes.För att fÄ ett sÄ homogent material som möjligt gjorde vi följande avgrÀnsningar pÄ djuren.? Komma frÄn besÀttningar med avkastning pÄ 9500-10 500kg ECM.? InkalvningsÄlder pÄ 24-26 mÄnader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmÀrkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk LÄglands Boskap).? DrÀktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hÀmtades frÄn SvenskMjölk och samanstÀlldes först i Excel och senare Àven i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna rÀkna fram ett P-vÀrde.Det Àr P-vÀrdet som avgör om datan Àr statistiskt sÀkerstÀlld eller inte. NÀr vi fört in datan vi ville ha i Excel lÀt vi programmet rÀkna fram en graf för varderarasen dÀr vi kunde utlÀsa vilken tendens avkastningen hade i förhÄllande till antalet dagar mellan kalvning och drÀktighet. Till vÄr hjÀlp i arbetet med att fÄ framrepresentativa grafer hade vi vÄr statistiklÀrare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvÄnande i vÄra ögon! Avkastningen följde inte alls vÄr teori.

I Sverige Àr investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder Àr SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strÀvar efter att göra hÄllbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport Àmnar besvara frÄgan gÀllande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jÀmförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom omrÄdet samlas in och behandlas Àr viktigt dÄ SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förÀndringar i bÄde privatpersoners och företags förhÄllningsÀtt till hÄllbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder pÄ den svenska fondmarknaden för Äret 2012.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon premie för miljö- och etiksatsande företag i förhÄllande till företag som inte gör nÄgon liknande satsning. För att kunna göra en jÀmförelse och för att sÀrskilja effekterna av just miljö- och etiksatsningar har en metod valts dÀr företag matchats utifrÄn variabler som bransch, storlek samt book to market vÀrde. UtifrÄn dessa matchningar har portföljer skapats dÀr sedan avkastningen i termer av prisförÀndringar har jÀmförts. Slutsatserna av jÀmförelsen var att en viss skillnad mellan avkastningen pÄ portföljerna kunde noteras med fördel för den icke miljölistade portföljen men denna skillnad var för liten för att med statistisk signifikans kunna bestÀmmas. Detta betyder att nÄgon premie för eko effektivitet inte kan bestÀmmas för den svenska aktiemarknaden..

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och smÄ svenska fondbolag som investerar pÄ den svenska fondmarknaden samt tillvÀxtmarknaden. Syftet innefattar ocksÄ att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror pÄ respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har anvÀnts för studien har varit en kvantitativ sÄdan, dÀr data har inhÀmtats frÄn Morningstar samt respektive fondbolags Ärsredovisning. DÀrefter har all data bearbetats med hjÀlp av Microsoft Excel för att sedan berÀkna ut varje fond Ärs och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna fÄ ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, dÀrefter har resultatet analyserat och jÀmförts med de teorier som har anvÀnts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstÄr skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och smÄ fondbolag.

PÄ senare tid har intresset för TV- och datorspel ökat bland ungdomar, framför allt bland pojkar. Syftet med denna studie Àr att undersöka TV- och datorspels inverkan pÄ pojkars studieprestation i skolan..

Syfte Syftet Àr att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare pÄ den svenska fondmarknaden beror pÄ fondernas avkastning. Vidare Àr syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen Àr Äterkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner anvÀndes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var Äterkommande.

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher pÄ aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivÄer pÄ aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan Àven generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. DÄ de flesta tillgÄngsklasser Àr positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt dÄ frÄgan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbÀttra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men Àven sÀljoptioner i portföljen. Slutsatserna frÄn studien visar att sÀljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan anvÀndas för att minska risken i den diversifierade portföljen.