Skogsbruket är en viktig del i den Svenska miljön och för kulturlandskapet samt att såg och pappersindustrin är viktiga sociala inslag för glesbygden. Storbritannien är den största marknaden för många av Sveriges sågverksföretag. Idag är den brittiska marknaden med byggande av trähus växande och många av de ledande företagen har sin hemvist i skottland men expanderar i hela Storbritannien. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett aktuellt ämne som är omdiskuterat och kommer att bli allt mer aktuellt framöver då formella rapporteringssystem ökar i användande. I detta examensarbete undersöks hur kunder till svenska sågverksföretag i Storbritannien uppfattar leverantörernas arbete med CSR.

Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden.

Syftet med denna studie är att identifiera hur aktörer i den brittiska leverantörskedjan för nötkött uppfattar sin lönsamhet samt vilka faktorer som är viktiga bakom en god lönsamhet. Syftet med studien är att svenska nötköttsproducenter och McDonald?s ska kunna dra lärdom från den brittiska leverantörskedjan för nötkött. En lärdom som skulle kunna vara applicerbar i den svenska leverantörskedjan för nötkött är de goda relationerna och det tydliga informationsflödet mellan aktörerna i den brittiska nötköttsproduktionen. Studien är en del i ett större forskningsprojekt som arbetar med att jämföra nötköttsråvarans väg från lantbrukare till hamburgare hos McDonald?s mellan olika länder. Nötköttsproduktion är väl lämpad till Storbritanniens klimat och landskap.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare.Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också.Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt.

I Europa väljer en del länder att investera och utveckla solenergimarknaden mycket, medan en del länder väljer att inte göra det i samma omfattning. Solenergiutvecklingen startade i liten skala under 1970-talet men det är under de senaste tio åren som utvecklingen har ökat ordentligt. Tyskland har en av de högsta installerade kapaciteten i världen, tillsammans med Japan och USA. Österrike i sin tur har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa bägge länder, samt Sverige har alla satt nationella mål för utvecklingen av solenergi.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld.Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ?Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt??.Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far.Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data.Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna.Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv.En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade.De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser.Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför..

Investor har i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit att emissionsreglerna för aktiemarknadsbolag ses över. Ett ökat antal nyemissioner tillsammans med tolkningssvårigheter av gällande regelverk anses föreligga. Vidare hävdas att svenska aktiemarknadsbolag har konkurrensnackdelar gentemot motsvarande bolag i andra europeiska länder. Mot den bakgrunden har de svenska reglerna avseende kapitalanskaffning för aktiemarknadsbolag analyseras. En jämförelse har gjorts med ett antal europeiska länder för att utröna huruvida påståendet stämmer.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

There is a growing interest for ethical consumption, in general as well as in the clothing industry. The consumption of ethical clothes is a complex phenomenon though, where aspects such as quality, style, function, price, time assets, accessibility and ethical attitudes affect the decision making. Researches that have been executed show the diversities in development between different countries. There are fairly strong indications that the ethical clothing market is more advanced in the United Kingdom than in Sweden and therefore these two countries are objects of this research. The aim with this thesis is to describe and explain what have affected the development of the ethical clothing market in the United Kingdom compared to Sweden. For that reason a qualitative approach has mainly been used, where deep interviews with people within the ethical clothing industry have contributed to most of the empirical part. As a complement secondary data such as statistics of the two countries have been used in order to investigate our area. One useful tool, among others, to investigate the macro environment is the SLEPT model.

Denna uppsats har haft som ändamål att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. Utgångspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition på nationell nivå i Sverige, Storbritannien och USA. Även mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts är bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgång till media som män i motsvarande position och om de skildras utifrån genusstereotyper.

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer målet har väntats utgöra ett efterlängtat besked kring problemen med gränsöverskridande resultatutjämning. Genom en prejudicerande verkan är domen betydelsefull för samtliga länder som tillämpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och påverkar härmed även svenskt rättssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjämna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gäller ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencer begärde att få göra just ett sådant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rätt.Metod: Uppsatsen tillämpar den traditionella rättsdogmatiska metoden, varmed avsikten är att beskriva, förklara och analysera gällande rätt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskränkning är berättigad då syftet är legitimt och motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag då det utländska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dåtid, nutid och framtid.Domen efterlämnar ett tvetydigt budskap där den Europeiska Unionens önskvärda utveckling påvisas samtidigt som en mycket långtdragen rättfärdigandebedömning stärker medlemsstaternas suveräna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.Någon omfattande revidering av svensk lagstiftning är inte aktuell utöver vad som gäller de mycket begränsade situationer som EG-domstolen anger. Påstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, även skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vägen för en önskvärd utveckling som medlemsstaterna nu själva ansvarar för..

Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används..