Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl. Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etniskt mångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål än svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuserat på hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturella samhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektiv framför allt i svenskämnet.

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och tjejer,att lärare tillåter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Stress ? ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress.

?Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lärande oberoende på klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ?- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund. En av riksdagens idag viktigaste frågor är huruvida dagens skolklasser är för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmålen uppfylls. Detta blir väsentligt för oss då vi som blivande lärare kommer att bedriva vårt arbete i dessa klasser. Valet av ämne för studien kändes därför intressant och nödvändigt. Syftet med studien är att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess påverkan på verksamhetens kvalitet.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.