Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvärd satsning att öka innovationsbenägenheten inom företaget. Arbetet har föregåtts av gedigen planering där man beaktat värdet av vedertagna råd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhållande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och därmed undgår att nå majoriteten av företagets medarbetare. Detta får konsekvenser i form av stora svårigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör därför diskuteras med syfte att finna en funktion där större värde för hela företaget kan genereras..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Vattkoppor räknas till en av våra klassiska barnsjukdomar. Sjukdomen är i sig relativt ofarlig, men leder till stora produktionsförluster för samhället då individer tvingas vara hemma från arbetet på grund av vård av barn eller sjukskrivning. I flera länder, såsom USA och Tyskland, har man undkommit problemet med stora produktionsförluster genom att införa allmän barnvaccination mot vattkoppor. Denna vaccination har då bara lagts till det redan existerande barnvaccinationsprogrammet i landet. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en cost-benefit analys, undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av allmän barnvaccination mot vattkoppor skulle leda till i Sverige.

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter. De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare. .

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?.

I en mer global och konkurrensutsatt marknad krävs, i allt större utsträckning, att företag väljer att differentiera sig med specifika kundlösningar istället för den enskilda produkten. Genom att, tillsammans med kunden, skapa värde knyter man denna närmare till sig. Ett konsignationslager är en strategisk lagerlösning för att minska avstånden mellan kund och leverantör samt att minska kedjans totala lagerkostnad. SCA Timber har begränsad erfarenhet kring konsignationslager. Av den anledningen har det funnits oklarheter kring hur arbetet bör organiseras. Syftet med studien är att ta fram en best practice för hur SCA Timber ska arbeta med upprättandet av framtida konsignationslager. Studien är en multipel fallstudie av fyra verksamheter inom SCA och baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i upprättandet av konsignationslager. Det empiriska materialet består av fjorton intervjuer. Studien utgår ifrån ett teoretiskt ramverk bestående av teorier kring projekt, kritiska framgångsfaktorer i projekt och skapandet av nyttjandevärde.

Många aktörer i byggbranschen anser att det är viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjänst, för att minska fel som kan uppstå samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess är det ett behov att erfarenhetsåterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter på olika kompetenser och kommer från olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det är en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rätt kompetenser och tillräckliga resurser finns tillgängliga vid rätt tillfälle. För konsulten innebär detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av beställaren i förvaltningsskedet.

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Bravida driver ett projekt på landstingshuset i Luleå, där en kraftig energieffektivisering har inletts. Denna rapport behandlar värmebehovet för byggnaden både utifrån total elförbrukning och förluster för byggnaden. Utrustning före och efter energieffektiviseringen jämförs och utifrån detta görs en kostnadskalkyl. Totala energibesparingen efter ombyggnaden för fastigheten utifrån beräkningar är 415 MWh årligen. Den totala kostnaden för detta projekt är 12.5 Mkr men investeringskostnaden för landstingsfastigheter är 4 Mkr och resterande 8.5 Mkr beräknas vara löpande underhåll för byggnaden.

Denna rapport syftar till att beskriva arbetet med att utveckla en prototyp till den nya versionen av Hmi Designer utvecklat av Bombardier Transportation. Detta designerverktyg används för att skapa det grafiska användargränssnittet på ett tågs kontrolldator. En ny version av designverktyget är nödvändig eftersom resterande delar av Bombardiers programpaket för utveckling av applikationer har bytt både programmeringsmiljö och programmeringsspråk. Den prototyp som utvecklades ska visa på möjligheterna att i ett senare skede utföra ett fullskaligt projekt. Prototypen implementeras som en insticksmodul till Qt Creator, därav beskrivs tillvägagångssättet för att utveckla insticksmoduler i den programmeringsmiljön samt de fördelar och nackdelar som identifierats i och med ett byte till Qt Creator.

I och med införandet av BIM-metodiken inom byggbranschen, har flera frågor fötts kring reformationen av arbetsmetodiken inom projekteringsprocessen. En av dessa är frågan om content; grafik - och informationsinnehållet i en BIM-modell.  Rapportens syfte har varit att, via analys av befintliga contenthanteringstrategier, frambringa rekommendationer för utformande av konsekventa arbetsmetodiker inom Revit-projekt. Mål- sättningen har varit att rekommendationerna skall bidra till förstärkning och vidareutveckling av ett företags hantering av Revit-content.  Arbetet inleddes med en serie intervjuer på arkitektföretaget Tengboms Stockholmskontor. Intervjuerna utfördes med representanter för olika Revit-baserade projekt. Av dessa valdes fyra projekt ut till mer detaljerade fallstudier, där syftet var att kartlägga vilka strategier Tengbom tillämpat i sina Revit-projekt. Parallellt med intervjuerna, utfördes en litteraturstudie där information om befintliga contenthanteringsstrategier inom övriga företag och organisationer, kunde förvärvas och analyseras. Resultatet av fallstudierna på Tengbom jämfördes med de teorier som framkommit via litteraturstudien.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

Denna rapport presenterar ett projekt vars syfte a?r att utveckla och fo?ra?ndra en affa?rsenhet interna nyhetskommunikation. Syftet med projektet a?r att utveckla kommunikationen till tva?va?gskommunikation med hja?lp av sociala medier. Rapporten beskriver hur projektet har fortskridit med dess olika faser, arbetsmetoder och underso?kningsresultat.