Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, då en rapport om CIA:s användning av tortyr som del av kriget mot terrorismen släpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus på vad politiker citeras säga och vad opinionsskribenter själva säger gör tortyr rätt eller fel att använda. Igenom analys av sådant material ges här både en inblick i de ställningstaganden som görs i debatten, där censur av rapporten bidrar till att en debatt där båda parter kan göra starka sanningsanspråk om effektivitet och politisering, samt även förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som används i media för att legitimera CIA:s tortyranvändning..

Den här rapporten om Ellinge slott är en produkt inom kursen ?Bevarande, vård och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestående av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten är att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trädgårdar och parks historia. Syftet har även varit att inventera dagsläget, samt föra en diskussion med utgångspunkt i detta om hur anläggningen långsiktigt kan vårdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett främst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök på platsen. Vi har även gjort en kortare kartläggning av Ellinges mer allmänna historia.

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk Västtyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förändringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och konkurrera med de modernare västtyska företagen.

Bedömning och betygsättning av elevers arbeten är en stor arbetsuppgift för lärare. Men hur tillförlitliga är betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har därför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lärares bedömning och betygssättning av samma texter från de nationella proven samt att försöka förstå varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag använt mig utav ett frågeformulär som är en kvantitativ metod och intervjuer som är en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestått av fyra elevtexter från nationella provets uppsatsdel i svenska, årskurs 9 från vårterminen 2012. Vidare är metoden frågeformulär även två materialdelar då det har fungerat både som en mall samt som resultatgivare från informanterna som består utav fyra högstadielärare i svenska.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Uppsatsen behandlar ämnet recept, med fokus på ett verksamhetsrecept och hur det används i ett företag. Recept är generella beskrivningar eller anvisningar för hur olika idéer ska användas i organisationers verksamhet. Genom att anpassa ett recept till en specifik verksamhet skapas ett verksamhetsrecept, vilken kan används som problemlösare. Undersökningens syfte var, att i ett utvalt företag, undersöka vilka tankar och idéer som fanns bakom deras verksamhetsrecept, det framgångsrika ledarskapet, DFL, samt undersöka hur DFL kan fungera som en problemlösare och vilken effekt som företaget förväntar sig av att använda DFL. För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

Jane AustenHer dialogues and the time in which she lived This essay is about the dialogues in Jane Austen?s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the ?Austen movies? I?ve seen the latest year. AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic? METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

This essay is intended to illustrate the norms and values which can be deduced from the notifier Catarina Andersdotter and recorded by Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius. Reflects the legends of the peasant culture and life during the later part of 1700´s and early 1800´s.                      In the background material, I have assumed the following conditions of life; faith, love, work and children. Since Hyltén-Cavallius is our filter between us and the notifier, I have examined his life and incorporated events that may be of interest of the essay. Catarina Andersdotter´s life is described in the essay to show the factors and living conditions in her life that influenced her choice of stories.                      The environment of the commons over time period is described for the purpose of the variables of the legends. Legends have been qualitatively and quantitatively investigated.                      The essay shows that most of the legends deal with mytical world and its creatures as well as the interaction with humans.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.  Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland.