Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser: Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet.Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.  Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar. Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ?tänker?.

SammandragUppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering.Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

Under slutet av 90-talet växte flertalet alternativa marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spår. Behovet och kvaliteten på dessa marknadsplatser har ifrågasatts under senare år och intresset för noteringar har minskat till nästan noll. Marknadsplatserna själva anser att de är ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lägre noteringskrav och kostnader ger de tillväxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan påvisas att de alternativa marknadsplatserna inte är korrelerade med de stora marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka huruvida småföretags eventuella högre avkastning på Stockholmsbörsen 1997-2002 beror på att små företag i högre grad än stora är marginal firms. Metod: Vi skapar sex portföljer, som jämförs i par. Ett par för storlek, ett för soliditet och ett för utdelning. Därefter beräknar vi deras avkastning för åren 1997-2002 och kontrollerar om signifikanta skillnader finns. Vi skattar även betavärden ? både för marknadens riskpremie och egna faktorer ? för storleksportföljerna.

Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

This paper concerns the stone foundations found in Östra Vrå in Stora Malmparish outside of Katrineholm. The discourse is about whether these constructionsare remnants of houses, long barrows or some kind of other burial structure andhow to understand the stone foundations in relation to the location. Findings ofgraves in Östra Vrå indicate that the location has a more ritual function than it haspreviously been attributed and that context suggests that the stone foundationsshould be reintepreted..

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av två fallföretag, Skånemejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten är det primära styrinstrumentet..

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum.

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn står idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhåller årligen stora summor i form av direktstöd. Länder utanför EU motsätter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s gränser och då främst i Afrika.

Detta arbete har tillkommit i samarbete med Fredells. Fredells är ett familjeföretag som grundades för över 100 år sedan och som fortsatt drivs av familjen Fredell. Fredells är en komplett leverantör av byggmateriel till små och stora företag och konsumenter i Stockholmsregionen. Företagets styrka är att kunna erbjuda helhetslösningar till sina kvalitetsmedvetna kunder. För att kunna vara flexibla och snabbt skräddarsy lösningar till sina kunder har Fredells en integrerad träindustri med hyvleri, impregnering och prefabricerade byggelement.

Både militärt och civilt finns det behov av att kostnadseffektivt kunna övervaka stora områden utan patrullerande vaktpersonal. Den sensor som beskrivs i detta examensarbete är tänkt att utgöra ett robust alternativ till traditionella övervakningssystem eftersom tekniken är billig och kan täcka in stora avstånd.FOI(Totalförsvarets Forskningsinstitut) utvecklar tekniken för sensorn på uppdrag av FMV(Försvarets Materielverk). Ett tidigare examensarbete [1] har utrett en enklare sensor och formulerat teorin för den sensor som den här rapporten behandlar. Sensorn bygger på polarisation och det faktum att en monomodfiber påverkar polarisationen olika beroende på yttre mekaniska påfrestningar. Med hjälp av flera testsignaler med olika polarisation kan tillräckligt mycket information insamlas för att fullständigt beskriva fiberns påverkan på polarisationen.

Revisionsbranschen är en till synes omväxlande bransch. Antingen är det mossiga gubbar i gröna solskärmar, eller mångmiljardskandaler och offentliga rättegångar. Denna uppsats fokuserar på det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod då redovisnings- och revisionsfiffel upptäcktes i några av USA:s enormt stora företag i början av tvåtusentalet har nu fått efterkänningar världen över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, är ett regelverk med stränga krav på företagens verksamhet och redovisning, och ännu strängare straff om dessa krav inte följs.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsättningar att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån de styrdokument som ett urval av mottagningar använder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgänglighet som rapporter pekar på. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vårdkvalitet.MetodGenom en kvalitativ innehållsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument från ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsområden som framgår i Socialstyrelsens föreskrift om ?God Vård?.ReslutatDe styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med.