Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Det finns olika sätt för företag att kommunicera med sin omvärld. Årsredovisningarna, som länge främst har varit till för att på ett överskådligt sätt visa aktiebolagens finansiella resultat det föregående året, är ett av dem. Dessa har tidigare främst riktat sig till aktieägare och andra finansiella intressenter, men de senaste åren har de även börjat rikta sig mot andra intressentgrupper, som exempelvis kunder. Detta har medfört att kraven på hur årsredovisningarna skall se ut och vad de skall innehålla har ökat. Årsredovisningarna är därför nu mer som en påkostad broschyr och har blivit en del av marknadsföringen av företaget.Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera hur den frivilliga information, som stora svenska börsbolag förmedlar till intressenter via innehållet i årsredovisningar, har förändrats sedan tiden för löntagarfonddebatten, det vill säga i mitten av 1980-talet.

Bakgrund Små företag är en stor del av det svenska näringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent står de för 40 procent av omsättningen och de anställda i det svenska näringslivet. Det här innebär stor konkurrenskraft gentemot de små och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer på marknaden då de påverkar marknadens ekonomiska tillväxt, innovation, sysselsättning och sociala interaktion. Vi kan även se svårigheter för små företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, från stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillväxthinder. Då konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka små företagares konkurrenskraft på den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för småföretag inom detaljhandeln på den svenska marknaden.MetodArbetet utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgångs punkt i sekundärdata genom en litteraturstudie.

Denna uppsats rapporterar om den nya allvarliga sjukdomen buxbomssjuka som orsakas av svampen Cylindrocladium buxicola. Den har spridit sig snabbt i Europa och orsakat stora skador samt kostnader. Sjukdomen drabbar buxbom som sedan mycket länge har använts i trädgårdar världen över. C. buxicola har under de två senaste åren alltmer etablerat sig i södra Sverige.

Title: And the winner is?Level: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: (34)In this study the winners of Sweden's most prestigious journalism award Stora journalistpriset are characterized in the search for the dominant award winner.To find the dominant award winner we used a quantitative method, where we gathered information about the previous winners between the years of 1966-2014. Gender, age at the time of the award, whether they won individually or in groups, their employer at the time of the award, subject of the winning material and where it was first published, were the variables. A total of 268 award winners were characterized from these variables and a statistic analysis were made.The statistic analysis showed that there has been a dominant group among the award winners.Between the years of 1966-2014 the typical award winner was a man between 31-40 years old, who worked individually for public service. The winning material was mainly published in the printed press.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning..

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Publit är ett litet företag med stora ambitioner. Efter bara fyra år på marknaden servar man nu enmajoritet av de största svenska förlagen (och en lång rad mikroförlag) med e-boktjänster ochbehovstryck.Användaren får tillgång till Publits tjänster via en webbapplikation som i stora drag har tre vyer;analys, ekonomi och katalog. Den sistnämnda rymmer ett förlags utgivning av fysiska ochelektroniska böcker och låter användaren göra allt från att skanna en fysisk bok eller konvertera enPDF till e-bok, till att publicera sina böcker i en lång rad kanaler och välja priser ochaffärsmodeller.Publits katalogvy har en rad brister. Det har varit vår uppgift att fullt ut förstå och kartlägga dessa.Den processen har bedrivits i form av iterativt skissande varvat med design-kritik-möten.Resultatet kan ses i två perspektiv. För vår egen del består det av ett mycket stort antal skisser somillustrerar vår process.

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

I samhället Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, från 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i området. Holmen Skog, som äger alla fastigheter i området, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. Vår uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvåbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi även upprätta rumsbeskrivning och köksuppställning samt ge förslag på ledningsdragningar, tomtutformning och källarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemål för ombyggnationen.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstämman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats är bolagsorganet styrelsen, som tillsätts på bolagsstämman av företagets aktieägare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, däribland tillsätta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende på företagets storlek.

Denna uppsats är en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i Luleå Kommun. Bakgrunden till denna studie är medias uppmärksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns därmed en förförståelse för den rådande arbetssituationen, där arbetsbelastning, besparingar och stress är frågor som tas upp i studien. Trots att det redan är uppmärksammat att arbetsbelastning finns i förskolan är studiens syfte är att få en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera både psykiska och sociala faktorer som kan ha påverkan på hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgår ifrån kvalitativ metod.

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva porträtt av barn som står utanför den normativa bilden av genus och jag har även undersökt femininitet genom att teckna män. I porträtten har jag laborerat med hur små och stora nyanser kan ändra hur vi läser karaktären och bilden.