Sökresultat:
10563 Uppsatser om Stora Rör - Sida 51 av 705
KlarsprÄk i kommunstyrelsen : En kvalitativ och kvantitativ textanalys av VÀxjö kommunstyrelses föredragningslistor
SammandragUppsatsen syfte Ă€r att undersöka VĂ€xjö kommunstyrelses föredragningslistor sprĂ„kvetenskapligt i relation till SprĂ„klagens § 11. Undersökningen innefattar ocksĂ„ en analys av vilka kunskaper som Ă€r nödvĂ€ndiga för att kunna förstĂ„ och tolka dokumenten. Studien bestĂ„r av en SFL-baserad registeranalys som mĂ€ter texternas nominalitet och grad av specialisering.Resultatet visar att VĂ€xjö kommunstyrelsens föredragningslistor Ă€r informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger dĂ€rmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering bestĂ„r till största del av frekvent anvĂ€ndÂning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om frĂ€mst ekonomiska termer och den aktuella kontexten.
SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?
I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen
som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det
idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ
konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en
viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora
kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden
försvinner med en minskad storlek?
Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ
kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett
rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka
funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana
parker.
Alternativa marknadsplatser - har de spelat ut sin roll?
Under slutet av 90-talet vÀxte flertalet alternativa marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spÄr. Behovet och kvaliteten pÄ dessa marknadsplatser har ifrÄgasatts under senare Är och intresset för noteringar har minskat till nÀstan noll. Marknadsplatserna sjÀlva anser att de Àr ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lÀgre noteringskrav och kostnader ger de tillvÀxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan pÄvisas att de alternativa marknadsplatserna inte Àr korrelerade med de stora marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter.
Physical Activity Toolkit : Utveckling av en tillgÀnglig mobilapplikation för kognitivt funktionsnedsatta
Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.
Marginal firms - kan deras egenskaper förklara avkastningsskillnader mellan smÄ och stora företag?
Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka huruvida smÄföretags eventuella högre avkastning pÄ Stockholmsbörsen 1997-2002 beror pÄ att smÄ företag i högre grad Àn stora Àr marginal firms. Metod: Vi skapar sex portföljer, som jÀmförs i par. Ett par för storlek, ett för soliditet och ett för utdelning. DÀrefter berÀknar vi deras avkastning för Ären 1997-2002 och kontrollerar om signifikanta skillnader finns. Vi skattar Àven betavÀrden ? bÄde för marknadens riskpremie och egna faktorer ? för storleksportföljerna.
Vilka faktorer Àr betydelsefulla för stÀders attraktivitet? : En fallstudie av PiteÄ kommun
StÀder och regioner runt om i vÀrlden konkurrerar stÀndigt med varandra i strÀvan efter ett gemensamt mÄl; en ökad tillvÀxt. För att nÄ mÄlet mÄste platserna bÄde attrahera resurser utifrÄn och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillvÀxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprÄng gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedlÀggningar och sociala problem. PiteÄ Àr en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ vad PiteÄs kommun och nÀringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnÀring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.
Hus för de levande eller döda : En diskussion kring stengrunderna i dentidigneolitiska lokalen Ăstra VrĂ„
This paper concerns the stone foundations found in Ăstra VrĂ„ in Stora Malmparish outside of Katrineholm. The discourse is about whether these constructionsare remnants of houses, long barrows or some kind of other burial structure andhow to understand the stone foundations in relation to the location. Findings ofgraves in Ăstra VrĂ„ indicate that the location has a more ritual function than it haspreviously been attributed and that context suggests that the stone foundationsshould be reintepreted..
Ăl och mjölk, lika som bĂ€r? - ekonomistyrning i processinriktad livsmedelsindustri
Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av tvĂ„ fallföretag, SkĂ„nemejerier och Ă
bro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten Àr det primÀra styrinstrumentet..
Klubbyten inom Sverige : Vilka faktorer pa?verkar ishockeyspelare vid val av fo?rening?
Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssÀtt, samt Àven undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna Àr delaktiga i sina lÀrandemÄl. Den undersöker lÀrarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsÀrskola, samt grundsÀrskola inriktning trÀningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det Àr ett verktyg och grunden i all matematik, men Àven om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande utvecklas i samspel med andra och att lÀrandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som anvÀnts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, dÀr resultatet blir ett utfallsrum.
Utmaningen för det svenska lantbruket : en studie om inkomsteffekter vid direktstödets avskaffande
Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.
Spridning av innovationer av trÀprodukter i byggvaruhandeln
Detta arbete har tillkommit i samarbete med Fredells. Fredells Àr ett familjeföretag som grundades för över 100 Är sedan och som fortsatt drivs av familjen Fredell. Fredells Àr en komplett leverantör av byggmateriel till smÄ och stora företag och konsumenter i Stockholmsregionen. Företagets styrka Àr att kunna erbjuda helhetslösningar till sina kvalitetsmedvetna kunder. För att kunna vara flexibla och snabbt skrÀddarsy lösningar till sina kunder har Fredells en integrerad trÀindustri med hyvleri, impregnering och prefabricerade byggelement.
Fiberoptisk kabelsensor för perimeterövervakning
BÄde militÀrt och civilt finns det behov av att kostnadseffektivt kunna övervaka stora omrÄden utan patrullerande vaktpersonal. Den sensor som beskrivs i detta examensarbete Àr tÀnkt att utgöra ett robust alternativ till traditionella övervakningssystem eftersom tekniken Àr billig och kan tÀcka in stora avstÄnd.FOI(Totalförsvarets Forskningsinstitut) utvecklar tekniken för sensorn pÄ uppdrag av FMV(Försvarets Materielverk). Ett tidigare examensarbete [1] har utrett en enklare sensor och formulerat teorin för den sensor som den hÀr rapporten behandlar. Sensorn bygger pÄ polarisation och det faktum att en monomodfiber pÄverkar polarisationen olika beroende pÄ yttre mekaniska pÄfrestningar. Med hjÀlp av flera testsignaler med olika polarisation kan tillrÀckligt mycket information insamlas för att fullstÀndigt beskriva fiberns pÄverkan pÄ polarisationen.
Sarbanes-Oxley : en studie i stora belopp och byrÄkratiska storheter
Revisionsbranschen Àr en till synes omvÀxlande bransch. Antingen Àr det mossiga gubbar i gröna solskÀrmar, eller mÄngmiljardskandaler och offentliga rÀttegÄngar. Denna uppsats fokuserar pÄ det senare; eller snarare följderna av dem. De enorma konkurser och förluster som uppstod dÄ redovisnings- och revisionsfiffel upptÀcktes i nÄgra av USA:s enormt stora företag i början av tvÄtusentalet har nu fÄtt efterkÀnningar vÀrlden över. Sarbanes-Oxley, den namnkunnigaste av dessa följder, Àr ett regelverk med strÀnga krav pÄ företagens verksamhet och redovisning, och Ànnu strÀngare straff om dessa krav inte följs.
Ungdomsmottagningsverksamheten  : förutsÀttningar för kvalitet pÄ lika villkor?
SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsÀttningar att arbeta pÄ ett kvalitetssÀkert sÀtt utifrÄn de styrdokument som ett urval av mottagningar anvÀnder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgÀnglighet som rapporter pekar pÄ. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vÄrdkvalitet.MetodGenom en kvalitativ innehÄllsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument frÄn ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsomrÄden som framgÄr i Socialstyrelsens föreskrift om ?God VÄrd?.ReslutatDe styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med.
Ăr granskningen av 90-kontoinnehavare tillrĂ€cklig : Kritisk granskning av SFI:s rutiner
I form av en utvÀrdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende pÄ hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvÀrderingen Àr att skapa en bild av granskningen i dagslÀget samt att kartlÀgga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hÀmtats direkt frÄn SFI men kompletterande data har Àven inhÀmtats frÄn organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptÀckts har jag försökt kartlÀgga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet frÄn SFI:s sida samt för lÄgt stÀllda krav pÄ kontoinnehavarna.