Sök:

Sökresultat:

10563 Uppsatser om Stora Rör - Sida 39 av 705

Kundkrav pÄ biobrÀnsle

Detta examensarbete Àr utfört i samrÄd med Holmen Skog. Holmen Skog Àr ett skogsbolag som ansvarar för rÄvaruanskaffningen till Holmenkoncernens svenska produktions-anlÀggningar. I takt med biobrÀnslemarknadens tillvÀxt har Holmen Skog en ambition att slÄ sig in pÄ denna marknad och bli en framstÄende leverantör av biobrÀnsle. TilltÀnkta kunder Àr frÀmst företag med anlÀggningar som producerar kraft- och fjÀrrvÀrme. Genom förbrÀnning av biobrÀnslen framstÀller och genererar dessa företag vÀrme och el till samhÀllet.

V-sektionens inomhusklimat

Ett gott inomhusklimat Àr viktigt för att prestationsförmÄgan ska hÄlla sig pÄ en bra nivÄ. SmÄ avvikelser i ventilationen kan medföra besvÀr som till exempel trötthet, huvudvÀrk och försÀmrade koncentrationssvÄrigheter. Elever pÄ V-sektionen vid Chalmers tekniska högskola har upplevt bristande inomhusklimat i framförallt de stora förelÀsningssalarna dÀr mÄnga förelÀsningar hÄlls för ett stort antal mÀnniskor. Syftet med detta projekt var att kartlÀgga i vilket skick inomhusklimatet var i dessa salar och vad det fanns för möjliga ÄtgÀrder att vidta för att göra det bÀttre. För att kartlÀgga klimatet har det bland annat gjorts mÀtningar av koldioxidhalt och temperatur under förelÀsningstid samtidigt som studiebesök har gjorts för att fÄ fram underlag sÄ som reglerparametrar och driftkort för ventilationssystem.

Riksserien - Damhockeyns högsta serie : En studie av damlagens organisationer

Svensk damhockey har de senaste Ären genomgÄtt stora förÀndringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste Ärens förÀndringar rÄder det alltjÀmt stora skillnader mellan de Ätta frÀmsta damlagen och sÀsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten Àmnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de Ätta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudomrÄdena. Den frÀmsta slutsatsen som dras Àr att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det rÄder skillnader i antalet personer lagen har att tillgÄ i sina verksamheter samt att hÀlften av lagen inte anser sig ha tillrÀckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i daglÀget.

Upplevelser i stora och smĂ„ stĂ€der : En studie av upplevelseturism och platsmarknadsföring i Örebro och SĂ€ffle

A quantitative survey of students in grades one in high school, where the aim is to find out what factors affected their upper secondary school. The survey is based on marketing, and looks to how to market a high school..

Modellbaserad utveckling : Potentiell metod för effektiv kravhantering?

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

Rovdjurs pÄverkan pÄ produktionen i renskötseln

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur rovdjuren pÄverkar produktionen i renskötseln. RennÀringen Àr en traditionell nÀring i nordliga omrÄden och har alltid har pÄverkats av rovdjuren genom att renarna hÄlls fritt betande pÄ stora omrÄden dÀr de inte bevakas varje dag. Det Àr framförallt de fem stora rovdjuren, lodjur, jÀrv, björn, varg och kungsörn, som skapar förlusterna inom produktionen. Före mitten av 1900-talet kunde renÀgarna skydda sin boskap genom att jaga rovdjuren, men efter att rovdjuren blev fridlysta har jakten varit hÄrt reglerad och stammarna ökat och dÀrmed Àven förlusterna för renÀgarna. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga renar som egentligen dödas av rovdjur.

Bortglömda och underordnade : En studie av kvinnorna i nÄgra lÀroböcker i Historia A

Syftet med den hÀr C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning Àr att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehÄllet i nÄgra lÀroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i tvÄ delfrÄgor och den första Àr: hur presenteras kvinnan i nÄgra lÀroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frÄgan: presenterar dessa lÀroböcker kvinnor pÄ ett sÀtt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar pÄ dessa frÄgor har jag med utgÄngspunkt frÄn forskningen tagit stÀllning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre lÀroböcker i historia för gymnasiet och anvÀnt mig av textanalys och SÀfströms (1999) metod med inlÀsning och utlÀsning. I bearbetningen av resultatet har jag anvÀnt frÄgor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgÄtt frÄn Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i lÀroböckernas innehÄll.

Strategisk ekonomistyrning utifrÄn butikschefens perspektiv: en fallstudie av tre stora dagligvarubutiker

En trend inom hela den svenska detaljhandeln Àr att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar pÄ att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men sÀkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrÄn butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur Àgarskapet pÄverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrÄn Simons styrmodell samt betydande Àgandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Vi Àr inte intresserade av hur sjuk du Àr,vi Àr intresserade av hur stor arbetsförmÄga du har

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsÀkringen trÀtt i kraft. Enligt de nya reglerna Àr sjukpenningen begrÀnsad till ett Är. Samtidigt har den tidsbegrÀnsade sjukersÀttningen tagits bort. Media uppmÀrksammar att allt fler mÀnniskor blir nekade sjukpenning, andra fÄr sjukersÀttningen indragen. I början av januari 2009 förvÀntas det att ca 30 000 mÀnniskor bli utförsÀkrade.

Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) som paraplyart vid restaurering av skogar med stora lövinslag

Den vitryggiga hackspetten Àr idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets pÄverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav Àr stora andelar lövskog med mycket död ved. NaturvÄrdsverket har tagit fram ett ÄtgÀrdsprogram för att rÀdda arten.

Hem ljuva hem : Äldres upplevelse av att vĂ„rdas i hemmet

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i Äldrarna fem till sju Är avseende fonologiska och kognitiva förmÄgor. I studien jÀmfördes resultat frÄn elva till 44 normalhörande barn med Ätta till 25 barn med CI/HA frÄn fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet Àven kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lÀgre Àn de normalhörande barnen pÄ test av fonologisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne, men att de lÄg i nivÄ med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Den anonyma sekten

Syftet med detta arbete Àr att göra en omdefinition av begreppet sekt som utgÄr ifrÄn vad sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels pÄ en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, tvÄ observationer som genomförda i vid olika tillfÀllen samt skrivna vittnesmÄl frÄn sexton avhoppade sektmedlemmar. Denna studie Àr ett försök att belysa sektbegreppet utifrÄn vad sekten erbjuder individen, dÀrför Àr sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angÄende olika sektformer förekommer. Det nya sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmÄl frÄn avhoppade sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhÀllet.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkÀnnanden och tillhörighet Àr av största vikt för individer som gÄtt med i sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar nÀr denna kommer i kontakt med en sekt.Arbetet visar Àven att det finns stora likheter i vad sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt Àr att poÀngtera att det Àven finns stora skillnader och det Àr inte helt problemfritt att likstÀlla dessa tvÄ fenomen..

Att producera en detaljists egna mÀrkesvaror : Fyra svenska leverantörers motiv, risker och förhoppningar

TillvÀxten av detaljisternas egna mÀrkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fÄtt vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV Ät detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de vÀljer att producera EMV Ät detaljisten. Leverantörernas storlek och position pÄ marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen pÄverkas pÄ olika sÀtt av EMV beroende av deras position pÄ marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag vÀljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmÀssiga och konkurrensmÀssiga.

Vad stöd innebÀr för anhöriga nÀr nÄgon i dess nÀrhet fÄtt en stroke

Bakgrund: Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och anses vara den anhöriges sjukdom pÄ grund av de stora konsekvenser den medför. DÀrav Àr anhörigstöd av olika former av stor betydelse för att den anhörige ska kunna uppleva en tryggare tillvaro. Syfte: Studiens syfte var att belysa vad anhöriga upplever som stöd nÀr nÄgon i dess nÀrhet fÄtt en stroke. Metod: En intervjustudie baserad pÄ tre intervjuer med kvalitativ ansats. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med inspiration av Philip Burnards analysmodell.

Kulturella skillnader inom ledarskap i England

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut pÄ marknaden Àr ingen nyhet, det harpÄgÄtt under flera Är, trots detta Àr det fortfarande ett högaktuellt Àmne att forska kring dÄ flerafrÄgetecken fortfarande kvarstÄr.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda lÀnderna,England, Spanien och Sverige. Men pÄvisar Àven att Spanien skiljer sig ytterligare frÄn bÄdeEngland och Sverige som dÄ har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive vÄra intervjuobjekts syn pÄ detta. Studien bygger pÄen kvalitativ ansats med hjÀlp av intervjuobjekt frÄn tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in frÄndessa företag jÀmfördes med teorin vi lÀst pÄ och dessa jÀmförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att pÄverka ledarskap och attdessa faktorer pÄverkar ledarna beroende pÄ vilken kultur de kommer frÄn. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet Àr mer likasinnade, i förhÄllande till det spanska somskiljer sig en aning frÄn de tvÄ övriga.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->