Sök:

Sökresultat:

10563 Uppsatser om Stora Rör - Sida 14 av 705

Vilket bra samtal vi hade nu! : En studie om tiden som finns till för varje elev

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

Arbetsliv och ohÀlsa: en studie om ohÀlsa, stress och utbrÀndhet i arbetslivet

En studie om hur ohÀlsa,stress och utbrÀndhet pÄverkar individen i arbetslivet. studien avgrÀnsas pÄ hur arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet pÄverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag Àr 300 000 personer borta frÄn arbetet pÄ grund av sjukskrivning.

JÀmförelsestudier av Takkonstruktioner med Stora SpÀnnvidder

The purpose of this report is to examine various roof structures that can operate in a warehouse with large spans. The building that is examined in the report is currently under construction, and the roof construction has already been selected. The selected roof system will therefore be compared with some other structures and materials that have been possible. The report will evaluate three different frame materials, two insulating barriers and two overlaying materials. Another important part in major construction projects is the roof safety.

Stereotypier hos stora kattdjur i djurparker. : har födoberikning reducerande effekt?

Att hÄlla djur i djurparker innebÀr ofta en stor inskrÀnkning pÄ deras beteendemönster. Denna litteraturstudie Àr inriktad pÄ Afrikas stora kattdjur. Lejon, leopard och gepard har i sina naturliga habitat stora revir och de jagar för att fÄ föda. I djurparker hÄlls de i förhÄllandevis smÄ hÀgn och har inte möjlighet till att jaga. NÀr djur hÄlls i en suboptimal miljö Àr det vanligt att de utvecklar stereotypier.

Kalkonproduktion i fÄrstall : synergieffekter

MÄlet för det hÀr projektet Àr att se huruvida lönsamheten inom fÄrproduktionen kan förbÀttras genom ett högre utnyttjande av fÄrstallet. Det görs genom att bedriva omgÄngsvis uppfödning av kalkoner i halva ?fÄrstallet? under sommarhalvÄret. I den hÀr studien har jag utgÄtt ifrÄn att köpa fem veckor gamla kalkonkycklingar till produktionen istÀllet för att köpa dagsgamla kycklingarna vilket Àr det vanliga. De dagsgamla kycklingarna Àr kÀnsliga och krÀver mycket av bÄde stallmiljö och djurskötare.

Autonomi & informerat samtycke i klinisk praxis

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

Vem vill ha en 70-Äring? : Uppfattningar om Àldre arbetskraft i ett organisationsperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

MiljöhÀnsyn vid offentliga upphandlingar : En fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om skillnader finns i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner dÀr en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna Àn i kommuner dÀr de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie pÄ tre kommuner i Sverige dÀr jag kvantitativt samt kvalitativt jÀmfört förfrÄgningsunderlag frÄn tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgÄtt frÄn MiljöstyrningsrÄdets och VÀgverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan stÀllas vid offentliga upphandlingar.UtifrÄn tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och vÀrderingar samt pÄverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser dÀr slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stÀmde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhÀnsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .

ÅterhĂ€mtningsplan, grönbok och ökad kontroll: ett framtida institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang för förvaltningen av östersjötorsken?

De tvĂ„ torskbestĂ„nden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang, och om EU:s Ă„terhĂ€mtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbĂ€ttra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrĂ„n Elinor Ostroms Ă„tta designprinciper för institutionellt hĂ„llbara arrangemang, som innebĂ€r att om designprinciperna uppfylls, sĂ„ kan arrangemanget anses vara hĂ„llbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var ocksĂ„ att studera om dessa principer kan appliceras pĂ„ geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dĂ„ligt att applicera pĂ„ torskfisket.

Barn med flera sprÄk

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

InstÀllning och kompetens : En studie om gruppstorlek och personaltÀthet i förskolan

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Portföljoptimering : En tradingstrategi baserad pÄ tidsvarierande volatilitet

I denna uppsats exploateras möjligheten att med hjÀlp av statistiska modeller skapa relativt tillförlitliga prognoser över framtida varians-, kovarians- och avkastningstermer för en portfölj av riskfyllda tillgÄngar. Prognoserna anvÀnds som inputvariabler i Markowitz?s portföljoptimeringsalgoritm som i sin tur bygger upp en aktieportfölj vars riskjusterade avkastning Àr lÄngsiktigt bÀttre Àn sitt jÀmförelseindex, SBXCAP. Resultaten visar att tradingstrategin lyckas uppnÄ en 26 procent högre Sharpekvot Àn portföljernas relevanta jÀmförelseindex. Denna relativt stora, men inte statistiskt signifikanta, förbÀttring Àr möjlig genom att göra mÄnadsvisa rebalanseringar och minimera den förvÀntade volatiliteten snarare Àn att försöka maximera den förvÀntade Sharpekvoten.

Upplev det Stora Alvaret

Öland ligger mig varmt om hjĂ€rtat och det Ă€r dĂ€rför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som hĂ€nder dĂ€r om hur den pĂ„verkar och möjliggör att fĂ„ ta del av detta otroliga landskap.Intentionen Ă€r att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för mĂ€nniskans vĂ€lbefinnande och möjlighet att fĂ„ ta del av den sĂ€regna naturen pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll under Ă„rets alla Ă„rstider. En unik och vĂ€lanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stĂ€rker besöksnĂ€ringen och lockar fler besökare till Öland och vĂ€rldsarvet.Min strategi Ă€r att skapa en punkt som fungerar som hjĂ€rtat av VĂ€rldsarvet och Södra Öland.

Etisk affÀrskultur i smÄ och stora revisionsfirmor : En studie om skillnader i den etiska affÀrskulturen och dess pÄverkan pÄ revisorers objektivitet

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utstrÀckning i smÄ revisionsfirmor Àn i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som faststÀller att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan pÄ de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar Àven att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och smÄ organisationer. Vi har utifrÄn tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affÀrskulturen skiljer sig Ät i smÄ och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affÀrskultur Àr relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ enkÀtundersökning i vÄr studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affÀrskultur och om den i sin tur har en pÄverkan pÄ revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjÀlp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkÀt för att mÀta den etiska affÀrskulturen samt ett etablerat test för att mÀta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har anvÀnt sig av.

Tobaksbolagen och CSR

Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->