Sök:

Sökresultat:

10566 Uppsatser om Stora Nolia mässan - Sida 44 av 705

Stora Torget i Enköping : visionen om ett grönt torg fullt av liv

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Nathan Söderblom : hans utveckling till ekumenisk ledare

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbÀrare, som blev hörd och förstÄdd överallt och genom vilken mÀnniskor frÄn skilda vÀrldar lÀttade upp sitt hjÀrta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstÄnd svarade mot den lÀngtan, som vÀxt sig sÄ stark i efterkrigsÄrens splittrade vÀrld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fÀste vÀrldens uppmÀrksamhet pÄ hans person, eller om det inte snarare var den gÄtfulla makten hos denna mÀrkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkÀnd stÀllning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de fÄ stora som vÀrlden kÀnner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, sÀger jag nÄgra ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblÄsta av sina vÀrdigheter.

Glidlagringsproblem i kylaren i LKAB?s pelletsverk

LKAB Àr en producent av jÀrnmalmsprodukter och har stora tillverkningsanlÀggningar i Kiruna. Den stora produkten Àr pellets, sintrade malmkulor, och i den kulsintringskedjan finns kylare som kyler kulorna frÄn 1300°C till 100°C för att möjliggöra vidare transport. Kylarens botten bestÄr av rörliga luckor dÀr glidlagringen i Àndarna arbetar i en tuff miljö med hög vÀrme och malmdamm. Lagren smörjs idag med ett otillförlitligt centralsmörjningssystem och problem har uppstÄtt med stort slitage pÄ axlar och bussningar. Orsakerna till en del av problemen har undersökts men det mesta arbetet har gjorts för att undersöka lagerparametrar för ett nytt lagerkoncept.

Bergteknisk planering vid schaktning av bergslÀnt

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.

Om eutanasi : Kan dödshjÀlp utgöra en omvÄrdnadsÄtgÀrd i palliativ vÄrd?

Varje Är genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregÄs av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhÀllet ocksÄ otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan Àr mÄnga gÄnger den första resursen i vÄrdkedjan som den suicidnÀra kommer i kontakt med. Detta stÀller stora krav pÄ bemötandet av patienten men ocksÄ krav pÄ kunskap om medicinska ÄtgÀrder för att rÀdda personen till livet.

Studies on Artisanal Fishery in Developing Countries

I denna studie har funktionen hos sju anlagda vÄtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jÀmförts över tid med avseende pÄ avskiljning av kvÀve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka vÄtmarkernas lÄngsiktiga funktion, skötselÄtgÀrder och relaterade kostnader. VÄtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika lÀnge, mellan 7 och 17 Är, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive vÄtmark anvÀndes som grund för studien. Resultaten visade att vÄtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan nÄgon tendens till en försÀmrad funktion över tid. VÄtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·Är) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·Är), berÀknat som ett medelvÀrde per anlÀggning.

JÀrnvÀg genom samhÀllet TorsÄs

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare. Men Àven för samhÀllet TorsÄs fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, strÄk och boenden som kan prÀglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hÄllbara samhÀllet kommunen vill skapa. Att i framtiden förbÀttra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter Àr en mycket stor utmaning. I mÄnga aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

Stor klass eller liten grupp? Elevers erfarenheter av olika undervisningsformer

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

Building Information Modeling Som ett hjÀlpmedel i byggnadsprojekt

Just nu pĂ„gĂ„r stora förĂ€ndringar i byggbranschen. Kostnaderna för att bygga Ă€r idag för stora och branschen letar efter nya metoder för att effektivisera byggandet och minska kostnaderna. Genom att anvĂ€nda sig av den relativt nya Building Information Modeling-tekniken (BIM) öppnar sig flera nya dörrar för vad som Ă€r möjligt.BIM Ă€r kort sagt en digital modell dĂ€r all information för hur ett byggprojekts utformning, konstruktion, utrustning och förvaltning ska hanteras. En gemensam modell skapas som arkitekten, byggnadskonstruktörer, vvs-konstruktörer, el-konstruktörer och förvaltare har tillgĂ„ng till. Ändringar som görs i modellen blir direkt synliga för de andra parterna.Den gemensamma modellen ligger lagrad pĂ„ en gemensam server för att underlĂ€tta kommunikationen.I produktionen har man mycket att vinna av BIM.

Att göra vÀl underbyggda val i vardagen : En kvalitativ undersökning av vuxnas vÀgval i teori och vardagspraktik

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur mÀnniskor gjorde sina vÀl underbyggda val oavsett om det var smÄ val i vardagen eller stora framtidsval, utifrÄn ett allmÀnt perspektiv och frÄn ett teoretiskt vÀgledningsperspektiv. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning dÀr sex personer ingÄtt, dÀr samtliga bodde i en kommun i mellersta Norrland. Intervjuutsagorna har analyserats med hjÀlp KASAM-begreppet, The Planned Happenstance teorin, The Happenstance Learning Theory och en sociologisk teori. Resultaten visade att studie- och yrkesvÀgledarna betraktade valprocessen utifrÄn olika vÀgledningsmetoder bÄde nÀr de trÀffade elever och gjorde egna privata val, med fokus pÄ happenstanceteorierna Studiens intervjupersoner Àr personer med olika bakgrunder. De som var födda i lÀnder utanför Norden, berÀttade om sina val i relation till sina mÄl och tankar om frihet, vilket de svenskfödda personerna aldrig nÀmnde.

Fysik genom musik : en introduktion av fysikaliska fenomen i förskolans vardag med stöd av ett arbetsmaterial och en lÀrarhandledning

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar: Behovet av brandvatten vid olyckor med farligt gods

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.

Individuell lönesÀttning i en mellanstor kommun : en studie om dess konsekvenser

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Analys av tÀnkbara numeriska modeller för naturliga vÄgtÄg

I denna studie har funktionen hos sju anlagda vÄtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jÀmförts över tid med avseende pÄ avskiljning av kvÀve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka vÄtmarkernas lÄngsiktiga funktion, skötselÄtgÀrder och relaterade kostnader. VÄtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika lÀnge, mellan 7 och 17 Är, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive vÄtmark anvÀndes som grund för studien. Resultaten visade att vÄtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan nÄgon tendens till en försÀmrad funktion över tid. VÄtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·Är) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·Är), berÀknat som ett medelvÀrde per anlÀggning.

Manual för REFRAC - Ett datorprogram för analys av vattenvÄgors refraktion

I denna studie har funktionen hos sju anlagda vÄtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jÀmförts över tid med avseende pÄ avskiljning av kvÀve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka vÄtmarkernas lÄngsiktiga funktion, skötselÄtgÀrder och relaterade kostnader. VÄtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika lÀnge, mellan 7 och 17 Är, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive vÄtmark anvÀndes som grund för studien. Resultaten visade att vÄtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan nÄgon tendens till en försÀmrad funktion över tid. VÄtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·Är) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·Är), berÀknat som ett medelvÀrde per anlÀggning.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->