Sökresultat:
19665 Uppsatser om Stor datamängd - Sida 54 av 1311
Skolans viktigaste rum? : skolgÄrden, en ofta bortglömd och outnyttjad resurs
Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn bÄde betrÀffande utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgÄrdens betydelse för barn frÀmst i de lÀgre Ärskurserna i skolan. SkolgÄrden och dess omgivningar Àr den miljö dÀr barn tillbringar en stor del av sin tid, bÄde inom skolan och pÄ fritiden. Vi tror att skolgÄrden kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle anvÀndas mer om den var utformad pÄ ett bra sÀtt. Vi vill ta reda pÄ hur utevistelse i framförallt omrÄden med naturkaraktÀr kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgÄrd kan vara utformad. DÀrför har vi utgÄtt frÄn tvÄ avgrÀnsande frÄgestÀllningar som lyder: Varför Àr en grön skolgÄrd viktig? Hur ska en bra skolgÄrd se ut? För att uppnÄ vÄrt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ litteraturstudier.
Gamification. : - Ett nytt sÀtt att motivera?
Syftet med studien Àr att undersöka hur gamification anvÀnts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den Àmnar ocksÄ undersöka inom vilka kontexter som gamification har anvÀnts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har nÄgon pÄverkan pÄ motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification pÄ ett eller annat sÀtt har varit föremÄl för undersökningen och valdes ut med ett mÄlinriktat urval.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer dÀr respondenterna fick stor möjlighet att berÀtta fritt och styra samtalet inom ramarna för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visade att gamification har mÄnga element med egenskaper att skapa bÄde yttre och inre motivation hos sina anvÀndare samt att det har stora möjligheter att anvÀndas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang sÄ lÀnge stor hÀnsyn tas till aktuell mÄlgrupp och kontext.
Patienter med cancersjukdom i palliativ vÄrd. Hur de upplever lindrat lidande.
Cancersjukdom Àr den nÀst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plÄgor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier frÄn olika delar av vÀrlden.
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vÄrd upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlÀtta patienternas situation och lindra deras lidande.
Uppsatsen Àr en beskrivande litteraturstudie grundad pÄ fjorton vetenskapliga artiklar.
Databearbetningen skedde med hjÀlp av induktiv analys dÀr upplevt lidande sattes i fokus.
Det framkom att patienterna led och plÄgades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande ÄtgÀrder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga.
NÀr sjuksköterskorna var uppmÀrksamma pÄ patienternas behov och sÄg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt.
Det var svÄrt att generalisera resultatet, dÄ varje individ upplevde lidandet pÄ sitt eget sÀtt.
Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter.
Medicinska ÄtgÀrder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.
HUR ?R DET ATT LEVA MED EN ANNAN M?NNISKAS ORGAN? En litteratur?versikt om livskvalitet hos patienter efter levertransplantation
Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med
palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor
och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete
att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.
Samverkan eller konflikt?
En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.
Sociala medier som bevis i rÀttegÄng
Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.
Bildens betydelse för talsprÄksutvecklingen - En studie av nÄgra pedagogers arbetssÀtt i förskoleklass
Bilden har stor betydelse för barns talsprÄksutveckling. I denna uppsats undersöks hur nÄgra pedagoger i fyra olika förskoleklasser anvÀnder sig av bilden för att frÀmja en talsprÄksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden ÄskÄdliggörs nÄgra olika övergripande arbetsmetoder dÀr man anvÀnder sig av bilder för att frÀmja detta: Tematiskt arbetssÀtt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka Àr utformade för att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna anvÀnds olika verktyg som samtal, berÀttande och datoranvÀndning för att frÀmja en talsprÄksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfÀllen.
SjÀlvstÀndig och ÀndÄ stark! En fallstudie i hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning klarar konkurrensen frÄn en stor och dominant aktör.
Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att lyfta fram hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning kan agera vid en förÀndrad konkurrenssituation, dÀr en annan aktör har vÀxt och blivit dominant pÄ marknaden. För att undersöka ovanstÄende har vi valt att göra en fallstudie pÄ KlÀppen i SÀlenfjÀllen dÄ det Àr en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning som stÄr utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vÄr studie Àr betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det fÄr för konsekvenser för en mindre och sjÀlvstÀndig aktör. Slutsatser: UtifrÄn vÄr uppsats finner vi att det finns tvÄ framtrÀdande strategier hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning klarar konkurrensen. Dessa tvÄ strategier Àr differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.
Budgetlös styrning - Kejsarens nya klÀder?
Syftet Àr att kartlÀgga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utstrÀckning sÀger sig ha slutat att anvÀnda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstÄr som enklare att ersÀtta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och dÀrför kan tÀnkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.
Har barn inflytande över sin inomhusmiljö pÄ förskolan?
Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgÄr frÄn barns intresse och önskemÄl nÀr miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser Àven hur ofta pedagogerna förÀndrar miljön samt om barnen Àr fysiskt aktiva vid ommöblering pÄ avdelningarna. Studien visar Àven om förÀldrar Àr delaktiga i beslut angÄende inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen Àr baserad pÄ bÄde intervjuer och enkÀter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemÄl.
Vilken information vill patienter ha i samband med smÀrta? : en litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.
Uppfattade drivkrafter och barriÀrer för adoption av EDI- fakturering: - en studie av smÄ företag i transportbranschen
Företag letar hela tiden efter olika sÀtt att reducera pappersbaserade processer för att uppnÄ högre effektivitet och kostnadsbesparingar. EDI, Electronic Data Interchange, Àr ett sÀtt för företag att minska dessa processer. Det finns mÄnga studier som visar pÄ fördelar med anvÀndandet av EDI, trots det visar statistik att smÄ företag inte anvÀnder sig av detta i sina affÀrssystem. För att maximera fördelarna sÄ gÀller det att teknologin sprids till sÄ mÄnga företag som möjligt. Större företag ligger före i implementeringen av denna teknologi dÀremot Àr anvÀndandet i smÄ företag inte lika stor som man hade kunnat förvÀnta sig.
Nidcap som omvÄrdnadsmodell och dess effekter pÄ prematura barn utveckling. : en litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.
Förekomst och betydelse av att ha smÀrta och trötthet hos personer i Äldersgrupperna 60-96 Är Àldres smÀrta i relation till upplevd trötthet
Bakgrund: Ă
ldrandet Àr en individuell process som upplevs olika av olika
personer. FörÀndringar i Äldrandet kan i stor utstrÀckning vara oplanerade och
oönskade. Dessa förÀndringar beskrivs ofta i form av förluster sÄ som nedsatt
rörelse förmÄga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smÀrta och
trötthet. Syftet: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst och betydelser
av att ha smÀrta och trötthet hos Àldre personer mellan 60-96 Är samt att
undersöka om personer med smÀrta upplever trötthet i större utstrÀckning Àn de
personer som inte upplever smÀrta. Metod: Data frÄn SNAC Blekinges
befolkningsdel har anvÀnts (n=1372).
Galgar ? nÄgot att hÀnga upp sig pÄ. En studie av galgens roll i ett klÀdföretags vÀrdekedja
KlÀdbranschen har fÄtt stor uppmÀrksamhet gÀllande hÄllbarhet och miljökostnader. Tidigare forskning har frÀmst tÀckt frÄgor kring hÄllbara material och transporter samt arbetsförhÄllanden för dem som producerar klÀderna, medan andra aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretagets vÀrdekedja inte har fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet, trots att de ocksÄ har en stor pÄverkan pÄ miljö och kostnader.Innevarande uppsats handlar om klÀdföretag och hur deras rutiner gÀllande upphÀngning av klÀder pÄ galgar fungerar. Syftet med arbetet har varit att undersöka var i vÀrdekedjan klÀderna galgas och hur returhanteringen av galgarna sker samt hÄllbarhetsperspektivet kring detta.Teorin har tagits fram frÄn olika vetenskapliga artiklar, böcker samt hemsidor, och informationen som redan finns i Àmnet och som Àr relevant för undersökningen presenteras. Teorin tar upp termen Supply Chain Management (SCM) och hur det ser ut i klÀdbranschen. En överblick av aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretags vÀrdekedja ges, dÀr "pre-retail"-aktiviteter och returflöden fÄr stor uppmÀrksamhet.