SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur Stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av Stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med Stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

Bakgrund: Stomi innebär att genom kirurgiskt ingrepp anlägga en öppning genom bukväggen för att avleda tarminnehåll. Många Stomiopererade kan ha svårigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det är att leva med tarmStomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmStomi medförde en förändrad livssituation, som för många var svår att hantera.

BakgrundVid inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit, Crohns sjukdom och kolorektal cancer kan det bli aktuellt att patienten får en Stomi. För den drabbade individen kan ofta en Stomioperation leda till förändrad kroppsuppfattning och negativ inställning till sitt utseende. Både det psykiska och det fysiska välbefinnandet påverkas av att ha Stomi. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att göra patienten trygg och ge en bra vårdkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur undervisning och stöd bäst kan ges av sjuksköterskan till patienter i samband med Stomioperation utifrån patientens perspektiv. Metod För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien. Resultat Resultatet från artiklarna sammanställdes och presenterades i tre teman: Patientens upplevelse av stöd vid Stomioperation, patientutbildningar vid Stomioperation samt Sjuksköterskans roll i Stomiutbildning.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en Stomi uppfattar egen delaktighet under Stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått Stomi och Stomitränat intervjuades.

Background: There are many possible reasons why a patient gets a stoma and in every case it?s of importance for the nurse to adjust nursing care, information and patient education from individual presuppositions. Problem: Patient education regarding stoma self-care is an important part of the nurse?s work within stoma care. The patient is depending on the guidance of the nurse and therefore it is relevant to illuminate the importance of education regarding gaining ability to perform self-care.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 Stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter Stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter Stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Omkring 25000 individer i Sverige lever idag med en Stomi. Stomin kan ha en påverkan på den sexuella hälsan då den kan orsaka problem vid sexuella aktiviteter. Den kan också hota vuxenrollen på grund av förlusten av att inte kunna konrollera tarmen. Sjuksköterskans uppgift är att ge vägledning, utbildning och information om sjukdomsförloppet och den sexuella hälsan. Att prata om sexualitet inom sjukvården kan dock vara problematiskt då det är ett känsligt ämne för både patient och sjuksköterska.Syfte: Att beskriva individers upplevelser av sexualitet i samband med Stomi.Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vårdvetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline, Academic Search Complete och DOAJ.

En Stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En Stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor.

Bakgrund: Att få en Stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en Stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information.

Most of the stoma-operated persons must work themselves through difficult feelings. The task for the nurse is to deliver a care that promotes as much independence as possible. The aim of this literature review was to illuminate how the self-care agencies affect the well-being for the persons who are operated for stoma. A systematic literature study was done based on eleven scientific studies. Three categories, which describe how self-care agencies affect the physical, psychological and social well-being, are presented in the result.

Most of the stoma-operated persons must work themselves through difficult feelings. The task for the nurse is to deliver a care that promotes as much independence as possible. The aim of this literature review was to illuminate how the self-care agencies affect the well-being for the persons who are operated for stoma. A systematic literature study was done based on eleven scientific studies. Three categories, which describe how self-care agencies affect the physical, psychological and social well-being, are presented in the result.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter Stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren?t especially safe or comfortable.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

AbstractThe aim of this literature review was to describe the quality of life in stoma patients after stomasurgery. Different combinations of the keywords ?stoma?, ?Quality of Life?, ?stomasurgery? were used when searching in the databases Medline, Cinahl, Academic Search Elite and PubMed. A total of nineteen articles were used in the result. Fifteen studies had comparing design and four studies had describing design.