Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det Àr dÀrför viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebÀr att det redovisade resultatet avsiktligt pÄverkas i en för företaget önskvÀrd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i bÄde öppna och dolda taktiska ÄtgÀrder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan vÀlja det redovisningsalternativ som passar dem bÀst.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en förstÄelse för individers upplevelser och erfarenheter av att leva i en ombildad familj, dÀr de olika familjemedlemmarna ingÄr i ett lÀnkat familjesystem. Det empiriska materialet bestod av intervjuer mer tre kvinnor och tvÄ mÀn som alla har erfarenheter av att leva i en ombildad familj. Individer har olika vÀrderingar och livsstilar, nya regler och normer skapas utifrÄn gamla. Respondenterna uppger att det kan ta tid innan man hittat sina roller inom den ombildade familjen men om man lyckas med detta kan det bli ett bra liv att leva i en ombildad familj. Det framkom att vÄra respondenter sÄg det som en stor tillgÄng att barnen fÄr ett brett socialt nÀtverk av att leva hushÄllsöverskridande samt att de fÄr lÀra sig att ta hÀnsyn till andra individer..

SkadestÄnd i diskrimineringsmÄl har kritiserats för att inte uppfylla EG-direktivens kriterier att vara tillrÀckligt avskrÀckande, effektiva och proportionerliga dÄ de av domstolarna har jÀmförts med skadestÄnd vid andra brott. I min uppsats tar jag upp frÄgan dels om det reparativa syftet uppnÄs genom dagens skadestÄndsbelopp, dels om den preventiva funktionen upprÀtthÄlls.Under arbetets gÄng med denna uppsats har en ny diskrimineringslagstiftning arbetats fram med syfte att försöka stÀrka skyddet mot diskriminering. Nyligen har bÄde lagrÄdsremiss och proposition lÀmnat regeringen och den nya lagen föreslÄs trÀda i kraft den 1 januari 2009. I min uppsats diskuterar jag Àven frÄgan om den nya diskrimineringslagstiftningen kommer att förÀndra skadestÄndspraxisen i Sverige? Jag anser att sanktionerna för brott mot diskrimineringslagstiftningen mÄste ses över för att uppfylla den moralbildande och handlingsdirigerande effekt den syftar till.

Ett förekommande problem i den svenska varumÀrkesrÀtten rör bedömning av sÀrskiljningsförmÄga för vissa varumÀrken. I frÄga om ordmÀrken som bestÄr av en sammansÀttning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och PatentbesvÀrsrÀtten ha olika uppfattningar om hur sÀrskiljningsförmÄga för sÄdana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad fÄr det sÀgas att rÀttslÀget Àr oklart i frÄgan och dÀrigenom nÄgot som behöver redas ut.     Med utgÄngspunkt i en rÀttsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumÀrkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bÀr det. OrdvarumÀrket som sÄdant behandlas med utgÄngspunkt i dess uppbyggnad.

Bakgrund: I Sverige finns tre hjÀrttransplantationsenheter, dit patienter med svÄr hjÀrtsvikt remitteras för hjÀrttransplantationsutredning. Gemensamt för patienterna ar deras livshotandetillstÄnd. NÀr den medicinska behandlingen inte lÀngre har effekt Àr en hjÀrttransplantationden enda möjligheten till fortsatt liv. Under transplantationsutredningen penetreras patienternas fysiska och psykiska tillstÄnd. För de flesta patienter Àr transplantationsutredningen och acceptansen for hjÀrttransplantation förenad med stress, oro och Ängest.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Problembakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att fokusera pÄ detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill sÀga de förluster som dÄligakreditbedömningar innebÀr. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjÀlp av vÀlutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterÀr det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. SÄledes blirinternrevisionsavdelningen en viktig lÀnk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gÄ till. Dessutom studeras vilket vÀrde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

Det Àr inte svÄrt att se hur immaterialrÀtten och konkurrensrÀtten ibland kan kollidera. ImmaterialrÀtten syftar till att skydda prestationer eller kÀnnetecken medan konkurrensrÀtten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska rÄda pÄ EU:s inre marknad. ImmaterialrÀtten Àr frÀmst nationellt reglerad, medan konkurrensrÀtten normeras genom gemenskapsrÀtten och har erkÀnts företrÀde framför nationell rÀtt. Till följd av dessa omstÀndigheter har konkurrensrÀtten ofta i praktiken fÄtt företrÀde framför immaterialrÀtten. EU har dock sedan lÀnge erkÀnt legitimiteten och betydelsen av immaterialrÀtter och försöker numera uppnÄ en balans mellan mÄlet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrÀttsskyddet.

Inom försÀkringsrÀtten Äterfinns regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsÀkringar som tecknas av konsumenter. FAL tÀcker resterande försÀkringsvarianter och dÄ frÀmst företagsförsÀkringar. Idag rÄder avtalsfrihet vid upprÀttande av företagsförsÀkringsvillkor, dock med hÀnsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det vÀsentliga syftet med FAL Àr att skydda försÀkringstagare mot alltför hÄrda försÀkringsvillkor.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda pÄ om och hur lÀrare i Idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i Äk 1-6.FrÄgestÀllningar som anvÀndes var: Hur talar lÀraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? PÄ vilket sÀtt kan man se att lÀraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser lÀraren vara viktiga förutsÀttningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som anvÀndes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med Ärskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lÀrarna samt eleverna. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med öppna frÄgor dÀr intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade i Äk 1-6.Resultatet av observationerna var att lÀrarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och pÄminna om rÀtt utrustning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstÄr kan beskrivas som ett tillÀmpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som pÄverkar tillÀmpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell anvÀnts. Den teoretiska modellen utgÄr ifrÄn att de resurser som finns tillgÀngliga för den offentliga sektorns verksamhet Àr begrÀnsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter pÄ ett sÄ, för helheten, effektivt sÀtt som möjligt. DÄ de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprÀttas eller löpande under Äret och Àrett grundlÀggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gÄtill, men det Àr ÀndÄ inte alltid uppenbart hur en sÄdan skall ske. PÄ senare Är har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de Àldre,etablerade principerna. Detta gör det svÄrt att följa en enhetlig teori för hur intÀkter skallredovisas. FrÄgor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmÀrksammade, vilket bland annat mÀrks pÄ antalet mÄl som avgjorts i RegeringsrÀtten.Denna uppsats behandlar periodisering av intÀkter och vilka normer som styr utfallet irÀttsfall.

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.

ResuméFörvÀrv av företag aktualiserar en rad olika problem. En vanligt förekommande problematik Àr prisbildning och riskfördelning. Ett verktyg som kan anvÀndas för att överkomma olika prisuppfattningar och fördela risker mellan parterna Àr prestationsprisklausulen. Denna uppsats avser att undersöka hur en klausul dÀr parterna valt att föra köpeskillingen beroende av framtida prestationer skall tolkas.Uppsatsen Àr ett resultat av en kÀll- och litteraturstudie enligt traditionell rÀttsdogmatisk metod. UtifrÄn en summarisk redogörelse av transaktionsprocessen samt prestationsprisets lydelse och motiv hanterar uppsatsen tre huvudomrÄden: Tolkningsunderlag, Tolkning av prestationsprisklausuler och Utfyllning av prestationsprisklausuler.