I dag Àr det allt vanligare att en anstÀlld nÄgon gÄng under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sÄdan situation finns risk för att inkomsten frÄn utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sÄdan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmÄnaders- och ettÄrsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsÀnde har under utsÀndningstiden. SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr enkla att tillÀmpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.

Den första juli 2007 kommer en ny transportrÀttskonvention att trÀda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, dÀr hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna ? alltsÄ de dÀr mer Àn ett transportsÀtt anvÀnds i en transportkedja ? ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter Àr stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention Àmnar omfatta Àven till internationella sjötransporter anslutande landtransporter Àr ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet Àr.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rÀtten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhÄllande till den internationella skatteavtalsrÀtten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteomrÄdet i EU resulterar i att praxis frÄn EGD Àr vÀgledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rÀtt fÄr inte utformas pÄ ett sÀtt att de strider mot nÄgon av de grundlÀggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.TioÄrsregeln innebÀr i grova drag att kapitalvinster som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar, skall beskattas i Sverige under de tio nÀstföljande Ären efter utflyttning frÄn Sverige. TioÄrsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ÀndamÄlsenligt.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Informationshypotesen - Ger förĂ€ndringar av utdelningar nĂ„gon information om framtida vinster? Seminariedatum: 2008-02-04 Ämne/Kurs: NEKK01 ? Examensarbete kandidatnivĂ„ 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Erik Norrman Fem nyckelord: The information content of dividends, informationshypotesen, utdelningar, effektiva marknader, vinster. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hypotesen om att aktieutdelningar innehĂ„ller nĂ„gon information om framtida vinster. Metod: Undersökningen genomförs med hjĂ€lp av en regressionsanalys med Ă„rliga data pĂ„ bland annat utdelningar och vinster för 46 svenska börsbolag mellan Ă„ren 1990-2006. VinstförĂ€ndringar Ă€r den beroende variabeln och utdelningsförĂ€ndringar Ă€r en av de förklarande.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

SammanfattningKommunernas befogenheter styrs av ett antal regler som finns författade i Kommunallagen (1991:900) (KL) 2 kap. Reglerna i KL 2 kap. Àr ett resultat av den praxis som RegeringsrÀtten (RegR) utarbetat under mÄnga Àr vad gÀller den kommunala kompetensen.Som huvudregel gÀller att kommunerna inte har tilltrÀde till det egentliga nÀringslivets omrÄde. Dock har RegR tillerkÀnt kommunerna rÀtt att allmÀnt frÀmja nÀringslivet. Sedan KL frÄn 1991 infördes finns det uttryckligen stadgat att kommuner och landsting fÄr genomföra ÄtgÀrder för att allmÀnt frÀmja nÀringslivet i kommunen eller landstinget, i 2:8 st.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

SmÄföretagare Àr ekonomiskt kÀnsliga och lagstiftningen kan dÀrför utgöra ett stort problem dÄ den ofta har sin utgÄngspunkt i de större företagen. I denna uppsats behandlas tre helt olika omrÄden som smÄföretagare upplever problematiska. För ett litet företag Àr det ett stort steg att anstÀlla personal. Nya regler och kostnader tillkommer och ett litet felsteg kan bli förödande. Uppsatsen behandlar dÀrför som första omrÄde nÄgra av de viktigaste reglerna som aktualiseras vid en anstÀllning.

En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.

Regler om skattelÀttnad för utlÀndska arbetstagare med hög kompetens infördes i Sverige första gÄngen 1985 och 2001 reformerades och utvidgades reglerna. FrÄn att endast gÀlla forskare kan nu Àven experter och nyckelpersoner med specialistkunskap eller företagsledandestÀllning tillÀmpa reglerna. Syftet med reglerna var att locka arbetskraft inom forskning och produktutveckling till Sverige för att bidra till att ny kunskap och teknologi kommer svensk ekonomi till del. ForskarskattenÀmnden Àr Àven fortsÀttningsvis de som beslutar om skattelÀttnader men nu finns Àven möjlighet att överklaga nÀmndens beslut.Den kortfattade lagtexten ger ytterst lite ledning om vilka som ska kunna beviljas skattelÀttnader. I praxis har domstolen valt att döma utifrÄn syftet med reglerna och har varit restriktiv i att utöka reglernas tillÀmpningsomrÄde.

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nÄ en högre riskjusterad avkastning genom att sjÀlv sÀtta samman en portfölj av PPM-fonder jÀmfört med att lÄta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.TillvÀgagÄngssÀttet att berÀkna riskjusterad avkastning görs genom anvÀndning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras ocksÄ. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingÄr i undersökningen har begrÀnsats till sÄdana som har funnits i PPM-systemet sedan Är 2000 fram tills idag. Vidare Àr alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.

I vÀrldens hav finns 8 569 vrak som berÀknas innehÄlla en tillrÀckligt stor mÀngd olja för att kunna orsaka skador pÄ den marina miljön. De senaste Ären har flera lÀckage frÄn dessa vrak intrÀffat och kostnaderna för dessa har varit vÀldigt stora. Det har kunnat konstateras genom jÀmförelser av tidigare olyckor att det Àr mer kostnadseffektivt att sanera eller bÀrga vraken innan de börjar lÀcka Àn efter att de börjat lÀcka. I denna uppsats ges inledningsvis en introduktion till problemet som ger en ökad förstÄelse för omfattningen av problemet, vilken effekt oljan har i den marina miljön, vilket ansvar det följer med att Àga ett vrak och dylika frÄgor. Denna uppsats syftar till att undersöka vem som bÀr kostnadsansvaret för att sanera efter de vrak som redan har orsakat skada men Àven för de vrak som Ànnu inte orsakat nÄgon skada men dÀr oljeinnehÄllet Àr tillrÀckligt stort för att de kan komma att göra det.