Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

När parker och andra grönområden planeras har vi arkitekter ofta en idé om hur området är tänkt att fungera, hur människorna ska orienterar sig, uppleva och använda parken. Vad vi inte vet är hur verkligheten sedan blir. Då det läggs mycket tid och pengar på att planera grönområden för människor skulle det vara intressant att veta hur de vi planerar för i slutändan upplever det. Arbetet är en vetenskaplig undersökning av hur människor upplever och uppfattar moderna parker. Arbetet utfördes i samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms Universitet..

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Syfte och frågeställning:Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning.

Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats ? vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka framställningen av Håkan Juholt i kvällspressen. Vi har valt att jämföra de två kvällstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framåt till den 14 oktober 2011 då rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren Håkan Juholt hamnade i blåsväder för första gången. Hur har Juholt framställts i kvällspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrån följande aspekter: rubrik- och bildsättning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jämställdhetsperspektiv.I vårt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. Kvällspressens rapportering kring Juholts så kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

Examensarbetet är ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. Planområdet är ett avvecklat stations och spårområde, där framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga användningen av området har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i området. Spårområdena har omvandlats till parkerings- och uppställningsplatser. Sedan SJ lämnade området har planer tagits fram för en förnyelse av området.

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar.Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader.

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhället har skett de senaste tjugo åren. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad från åren 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frågespalterna undersöks frågorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplägg tas mönster och tendenser fram som kan hjälpa till att besvara den aktuella frågeställningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som också presenteras. Den primära undersökningskällan är således Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer från slutet på årgångarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i ämnena media och sexualitet samt samhället och sexualitet återkommer kontinuerligt där bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingår..

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.