Hyresrättens status och andel av bostadsbeståndet minskar för varje år medan bostadsrätten å andra sidan ökar. Detta beror både på att andelen hyresrätter i nyproduktion är lägre än andelen bostadsrätter samt att många av hyresrätterna ombildas till bostadsrätter. I Sverige är det kommunens ansvar att se till att goda bostäder finns åt alla invånare. För att åstadkomma detta finns flera olika möjligheter, kommunen kan bland annat använda sig av planmonopolet, strategiska markförvärv och markförsäljningar. Den enkätundersökning som genomförts visar att de allra flesta kommunerna anser att det är brist på hyresrätter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Denna text analyserar hur positiv utveckling på landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nå landsbygdsprogrammets mål att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Texten kartlägger förutsättningar bland invånare på landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de människor som håller vårt landskap levande. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre faktorer påverkat projektgruppers utvecklingsarbete på den svenska landsbygden. Syftet ska svara på frågorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jämställdhet haft i projektgrupperna? Teorier kring känsla för platsen, socialt kapital och jämställdhet används till empirin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Stockholms bostadsmarknad fungerar dåligt. Det råder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö står det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igång men det saknas långsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra är några orsaker. Hyresnivån sätts efter det sk bruksvärdessystemet där de kommunala allmännyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.

I uppsatsen har två tidningar, Dagens Nyheter och The Guardian, undersökts och jämförts utifrån deras rapportering om den påstådda ubåtsjakten i Stockholms skärgård i oktober 2014. Syftet var att undersöka hur hotbilder framställdes i Dagens Nyheter och The Guardian genom tidningarnas inramning av händelsen. Tre frågor besvarades: A) Vad har hänt? B) Vem är ansvarig? C) Hur ska man agera? Uppsatsen utgick ifrån tidigare forskning om hotbilder, och framing användes både som teori och metod. Med en metod inspirerad av forskaren Baldwin Van Gorps framingmetod analyserades 26 artiklar från Dagens Nyheter och 6 artiklar från The Guardian.

Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält..

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvärdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvärdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frågeställningar som vi använde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvärdar och hur uppfattar lagen själv idén med lagvärdar? Uppnår lagvärdarna sitt syfte, utifrån Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvärdsutbildningen tillräcklig, sett utifrån dagens utformning? Har säkerheten runt matcherna förbättrats, i och med införandet av lagvärdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet på lagvärd. Datainsamling har skett i form av enkät, utformad i samråd med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvärd finns. På frågan om lagvärdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.

?Mitt examensarbete har gått ut på att producera en informationsfolder om chefsrekrytering i offentlig sektor för tidningen Dagens Samhälles räkning. I min rapport redogör jag för hur jag har gått till väga och varför jag har gjort som jag har gjort med hänvisning till kurslitteraturen. Under arbetets gång har jag fått bra möjlighet att tillämpa de kunskaper jag fått under mina studier i informationsdesign.Jag har också jämfört mitt färdiga material med en liknande folder som gjordes av samma tidning, på i stort sett samma tema, för cirka 20 år sedan. Jag ville på detta sätt se om mitt informationsmaterial är bättre ur ett informationsdesignperspektiv än ett material som producerades för 20 år sedan är.

Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004.

Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..