Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Det finns åtskilliga faktorer som medför svårigheter när informationssystem skall bli säkra. Bland dessa faktorer finns bland annat att säkerheten inte är användarvänlig. Vi har därför i denna uppsats undersökt varför användare upplever problem med en höjning av informationssäkerhet. För att undersöka detta har vi stu-derat ett projekt som heter FSA (FörbättradSäkerhetsArkitektur) och som genomförs på Luleå tekniska universitet. Utifrån denna undersökning kan vi konstatera att användarna upplever flera problem som en följd av FSA-projektet.

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: 40Innehåll:Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren.Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass.Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %.

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

I projektet, som är ett examensarbete från programmet högskoleingenjör i teknisk design vid Luleå tekniska universitet, har ett koncept på en delvis förarlös bil tagits fram. Arbetet har utförts mot instutitionen för arbetsvetenskap och har givit värdefull erfarenheter inför fortsatta studier vid Umeå Institute of Design. Resultatet är en lyxig fyradörrars kupé med tänkt lansering omkring år 2020. Bilen sköter till största delen av tiden körningen på egen hand men tillåter även manuell körning på ett nytt och revolutionerande sätt. Fordonet är även en social mötesplats där passagerarna får uppleva en ny dimension av att resa med bil..

Eftersom vi som författare snart är på vår väg mot en examen inom ekonomi med inriktning på redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur våra möjligheter ser ut på arbetsmarknaden, främst då att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav på oss som kommer från universiteten, och företagen vill veta vad studenter lär sig under studietiden. Det vi ville ta reda på var om det fanns något förväntningsgap mellan revisionsföretagen och Umeå universitet.Artiklar om detta område var inte alldeles lätt att hitta, dock hittade vi några som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av teorier som Förväntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som är viktigt när våra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt även intervjuat en lärare och en professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna.Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna.

Vid universiteten finns en problematik som består i att kompetenta kvinnor tenderar att lämna verksamheten. Under åren 2003-2004 lämnade 140 kvinnor Luleå tekniska univer-sitet (LTU) på grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av män, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna är kvinnor. Denna bild visar en organisation där toppen av hierarkin är mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid Luleå tek-niska universitet och som påverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet.

Dialektisk beteendeterapi, DBT, har visat lovande resultat för vuxna med borderline personlighetsstörning (BPS) men ej utvärderats som behandlingsform för ungdomar. DBT erbjöds ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och utvärderades i en pilotstudie. Studien omfattade initialt 43 patienter och av dem fullföljde 35 stycken behandlingen. Utvärderingen innefattade deras psyykiska mående före och efter behandling, deras upplevelse av verksamma komponenter och hur suicid och självskadebeteende förändrats under behandlingstiden. Mätningar har gjorts före och efter behandling och tyder på att DBT har förbättrat gruppens mående.