Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt använda mått och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen även hänsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frågor från Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen är att utifrån detta skapa ett illustrativt jämförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingår i undersökningen är kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som använts är för samhällsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en årskull elever från grundskolebetyget när de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i årskurs två (tre aspekter), till vilka avgångsbetyg de får när de slutar gymnasiet.

År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.

Prisutvecklingen på småhus I Stockholms län har varit kraftig under de senaste åren. Vi har i denna uppsats försökt att finna orsaker till varför det har sett ut som det gör och vilka variabler som har störst samband med denna utveckling. Vi vill lokalisera vilka kommuner i Stockholms län som genererar den högsta avkastningen på eget kapital med hjälp av de variabler som styr prisutvecklingen. För att ta reda på hur de olika variablerna förhåller sig till prisutvecklingen har vi använt oss av regressionsanalyser. Det datamaterial som vi därefter fått fram har speglat hur väl variablerna har haft samband med undersökningen.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt användande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar på att utreda SaKs gränssnitt och dess inverkan på människans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. Två bärande tankar har varit särskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) Tänk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hålla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras på lämpligt sätt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet främst varit att stärka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara användarvänligt och självinstruerande.

SammanfattningExamenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.

Syftet med denna studie är att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi väljer att bosätta oss genom att besvara frågeställningen: finns det något samband mellan trafikbullernivåer och efterfrågan på bostäder i Stockholms innerstad? Metoder som används är regressionsanalys och intervjuer. Statistik från 251 enskilda bostadsrättsförsäljningar fördelade på 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser på dessa gator har ställts mot trafikbullernivåer som Stockholm stad uppmätt 1999. Trafikbullernivåer, kvadratmeterpris och boyta är centrala variabler för denna uppsats.

Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgästers preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begränsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-område.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i två olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som är starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda på vilka parametrar som är viktiga för företag har en studie genomförts.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgårds-gestaltningsförslag som förhåller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergård som en samtida -men- sagolik lustgård under två veckor i juni.Innergården kommer att utgöra entrén och vara en förlängning av utställningen ?Stockholm hjärta Kärlek? som pågår inne på Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utställning som belyser historiska kärleksberättelser i staden.Utställningen är en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som går under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event där man vill öppna upp staden för dess invånare och turister.Innergården ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfälliga aktiviteter, likaväl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer.

In 1911 Valfrid Palmgren founded the Children's Library of Stockholm, the very first in Sweden.She was a well-educated woman, who believed in social and educational equality for all.During a journey to the USA in 1907, she was deeply impressed by the public libraries, andshe put many of the public library ideas to use in the Children's Library of Stockholm. Palmgrenstrongly opposed to the Swedish libraries not allowing admission to children, since shefirmly believed that educating the people had to start with the children.Other reasons for opening a children's library were to give children an alternative to roamingthe streets, to give children a quiet place to read, to give an alternative to the cheap trashliterature that flooded the market and to teach the young ones how to extract information frombooks. Of great importance was that the library should be equal to all classes in society.In 1927 the children's library was taken over by the new public library of Stockholm..

The title of this Master´s thesis is Multicultural librarian competence - a literature study and interwievs with librarians and managers in Malmö Public Library.Every fifth Swede is born abroad or has at least one parent who are. The migration flows of today reach out longer, there are more efficent ways of communication and travel. This has made previously ethnic homogeneous populations as the swedish more and more hetergeneous. Library services to inmigrant users started out as a specially directed activities. The political view of migration has changed over the years and the current perspective is the one of mutual integration and cultural diversity.