Uppsatsens titel: Integration genom event ? America?s Cup:s förankring i Malmö Seminariedatum: 13 januari, 2006 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Lisa Kopp, Maria Leifland, Ann Lilja Handledare: Erling Green, Christer Kedström Fem nyckelord: America?s Cup, event, integration, Malmö, stadsmarknadsföring Syfte: Syftet med uppsatsen är att presentera en ansats till en ny metodik för att marknads¬föra Malmö stad där event utnyttjas för att öka integrationen: ?event med samhällssyfte?. Vi använder eventet America?s Cup som fallstudie för att identifiera hur event bedrivs idag och vilka behov vår modell bör tillfredställa. Metod: Vi har använt oss av både en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med eventets nyckelpersoner och en kvantitativ metod som utgörs av en enkätundersökning bland befolkningen i två stadsdelar.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Försvarsmakten skall kunna bistå det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vilket i förlängningen kan innebära attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhället viden påfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och säkerställa en god förmåga att med kort varsel kunna hanteraen svår påfrestning på samhället i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter är viktigt, främst setttill den gemensamma samhällsnyttan som skapas. Men även till de ekonomiska fördelar som kan uppnås vid en samverkanmellan myndigheterna.Båda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis båda får använda det yttersta våldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de är hierarkiska organisationer, personalen bär uniform och de är statliga instanser.Min avsikt är att beskriva samverkan mellan Mellersta Militärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län på ennationell regional nivå.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Sveriges äldre blir allt fler. Deras läkemedelsanvändande ökar och många läkemedelsinteraktioner inträffar. Genom att begränsa antalet onödiga läkemedel till äldre kan man förbättra patientens läkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man så minska samhällets kostnader orsakade av läkemedelsrelaterade problem. En jämförelse av fyra vårdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen läser en kurs om max 7,5 hp i ämnet farmakologi.

I ett demokratiskt samhälle är samhällskommunikation av stor vikt då medborgare måste vara välinformerade för att kunna vara delaktiga. I den här uppsatsen har vi valt att titta på samhällskommunikation i form av information till kommuninvånare gällande hushållsavfallssortering. Hushållsavfallshantering är ett aktuellt ämne, inte minst på grund av växande miljöproblem. Det är kommunerna tillsammans med förpackningsproducenterna som ansvarar för avfallshanteringen. För att förmå hushåll att sortera sitt hushållsavfall är en fungerande kommunikation mellan kommun och kommuninvånare viktig.

Denna uppsats utreder informationsbehovet hos brukare inom hemtjänsten i Göteborgs Stad Centrum samt hur stadsdelsförvaltningen Centrums sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, kan förbättra sin hemtjänstverksamhet och öka brukarnas inflytande över denna. Undersökningens material består av intervjuer med tolv stycken brukare inom Centrums hemtjänst. Med hjälp av särskilt Tove Harnetts och Eva Wikströms teorier om brukarinflytande samt teorier om kommunikation och New Public Managements perspektiv på brukare analyserar jag de intervjuades tankar om och upplevelser av hemtjänsten. Mina centrala resultat pekar på brister i kommunikationen mellan brukarna och hemtjänstorganisationen, men också brister i respondenternas kunskap om både den egna situationen, till exempel kännedom om kontaktperson, och om hemtjänsten som organisation. Brukarna föredrar att använda brev och telefon som kommunikationskanaler och kommunikation om förändringar är den viktigaste informationen att erhålla från hemtjänsten.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Idag är det en självklarhet att stadsutveckling sker i hållbarhetens tecken och det är respektive kommuns ansvarar att skapa förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva med en hållbar livsstil. Skulle stadens invånare tillsammans förändra sin livsstil till att leva hållbart är det möjligt att minska miljöpåverkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det på 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invånare om hur deras livsstil påverkar miljön, staden samt andra människor. Det krävs dock en beteendeförändring för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer är det möjligt att få individer att uppmärksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstämmer med den hållbara utvecklingen.

Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form.

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.

Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering. Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.