Sökresultat:
1668 Uppsatser om Stockholms läns landsting. - Sida 22 av 112
Spelar kön roll? : En studie av Sociologiska Institutionenslektorsrekrytering ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv
I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.
VÀlkommen in? En studie om socialkontors vÀntrum
This is a paper about the social services waiting rooms. Our aim with the study has been to:?Describe and problematize the physical environment in social services waiting rooms. A wider purpose is to lift the question about the waiting room as a significant part of peoples encounter with the social services.? To be able to achieve this purpose, we have used two questions: What does the physical waiting room environment look like in social services in Stockholms lÀn? How can we understand and problematize the physical environment factors impact on people who visits these environments? We have observed and photographed ten waiting rooms in ten different social services in Stockholms lÀn.
Urban Building vid Hornsbruksgatan : TvÄ Sidor av Hornsbruksgatan
Platsen för projektet Àr bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken pÄ Södermalm i Stockholm. Platsen prÀglas av en stark tvÄsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta pÄ i mitt projekt Àven i programmet. MÄnga vill bo i Stockholms innerstad men fÄ Àr priviligerade att faktiskt kunna göra det och dÀrför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostÀder dÀr bostadsytan kan anvÀndas effektivt för att fler ska fÄ plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus dÀr studenter och familjer med förÀnderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar pÄ bostaden.
Markpolitik och upplÄtelseformer : Kommuners policy vid nyproduktion
HyresrÀttens status och andel av bostadsbestÄndet minskar för varje Är medan bostadsrÀtten Ä andra sidan ökar. Detta beror bÄde pÄ att andelen hyresrÀtter i nyproduktion Àr lÀgre Àn andelen bostadsrÀtter samt att mÄnga av hyresrÀtterna ombildas till bostadsrÀtter. I Sverige Àr det kommunens ansvar att se till att goda bostÀder finns Ät alla invÄnare. För att Ästadkomma detta finns flera olika möjligheter, kommunen kan bland annat anvÀnda sig av planmonopolet, strategiska markförvÀrv och markförsÀljningar. Den enkÀtundersökning som genomförts visar att de allra flesta kommunerna anser att det Àr brist pÄ hyresrÀtter.
Fyra specialpedagogers förhÄllningssÀtt till specialundervisningen i en skola
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.
Projektgruppers funktion i utvecklingen av den svenska landsbygden : en studie av genomförda projekt i Stockholms lÀn
Denna text analyserar hur positiv utveckling pÄ landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nÄ landsbygdsprogrammets mÄl att skapa ekonomisk, ekologisk och
social utveckling pÄ landsbygden. Texten kartlÀgger förutsÀttningar bland invÄnare pÄ landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de mÀnniskor som hÄller vÄrt landskap levande.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre faktorer pÄverkat projektgruppers utvecklingsarbete pÄ den svenska landsbygden. Syftet ska svara pÄ frÄgorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jÀmstÀlldhet haft i projektgrupperna?
Teorier kring kÀnsla för platsen, socialt kapital och jÀmstÀlldhet anvÀnds till empirin.
Promenader i Stockholms stad : skillnader inom bistÄndsbedömningar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande : Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?
Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.
Svarthandel och hyresreglering
Stockholms bostadsmarknad fungerar dÄligt. Det rÄder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö stÄr det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igÄng men det saknas lÄngsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra Àr nÄgra orsaker. HyresnivÄn sÀtts efter det sk bruksvÀrdessystemet dÀr de kommunala allmÀnnyttiga bolagen blir hyresnormerande.
Webbapplikation för att hÀmta/visavÄrdinformation frÄn olika vÄrdsystem
Ett vÄrdsystem inom IT Àr ett mycket stort och komplext system som innehÄllermoduler med olika funktioner som behandlar vÄrddata för t.ex. journalföring,lÀkemedelshantering, remisser, ekonomisystem, planeringsstöd för olikaverksamhetsgrenar. Journalsystemet Àr en av de viktigaste komponenterna förlandstinget inom vÄrdsystemet, och information i patientjournalen ger ettgrundlÀggande underlag för bra vÄrd. Det finns sex olika större journalsystem iSverige och Sveriges landsting har idag möjligheten att fritt vÀlja vilketjournalsystem de vill anvÀnda för att bedriva sin dagliga verksamhet.Cambio Healthcare Systems Àr ett e-hÀlsoföretag som levererar bland annatvÄrdsystemet Cambio COSMIC. Eftersom olika vÄrdsystem Àr helt oberoende avvarandra uppstÄr problem nÀr vÄrdinformation ska hanteras mellan olikavÄrdsystem.
"The Hunt for Reds in October" : En undersökning av Dagens Nyheters och The Guardians rapportering omubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd 2014
I uppsatsen har tvÄ tidningar, Dagens Nyheter och The Guardian, undersökts och jÀmförts utifrÄn deras rapportering om den pÄstÄdda ubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd i oktober 2014. Syftet var att undersöka hur hotbilder framstÀlldes i Dagens Nyheter och The Guardian genom tidningarnas inramning av hÀndelsen. Tre frÄgor besvarades: A) Vad har hÀnt? B) Vem Àr ansvarig? C) Hur ska man agera? Uppsatsen utgick ifrÄn tidigare forskning om hotbilder, och framing anvÀndes bÄde som teori och metod. Med en metod inspirerad av forskaren Baldwin Van Gorps framingmetod analyserades 26 artiklar frÄn Dagens Nyheter och 6 artiklar frÄn The Guardian.
LagvÀrdar - ett spel för gallerierna? : En studie om senior- och ungdomslagens syn pÄ lagvÀrdsarbetet
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvĂ€rdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvĂ€rdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar som vi anvĂ€nde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvĂ€rdar och hur uppfattar lagen sjĂ€lv idĂ©n med lagvĂ€rdar? UppnĂ„r lagvĂ€rdarna sitt syfte, utifrĂ„n Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Ăr lagvĂ€rdsutbildningen tillrĂ€cklig, sett utifrĂ„n dagens utformning? Har sĂ€kerheten runt matcherna förbĂ€ttrats, i och med införandet av lagvĂ€rdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet pĂ„ lagvĂ€rd. Datainsamling har skett i form av enkĂ€t, utformad i samrĂ„d med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvĂ€rd finns. PĂ„ frĂ„gan om lagvĂ€rdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.
Arbetstidsavtalet/Polis 2008 : Ligger det nÄgon sanning bakom myterna?
Syftet med denna rapport Àr att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hÀnsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur vÀl myterna kring arbetspassetslÀngd samt dygnsvilan stÀmmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete Àr föratt arbetstidsavtalet fick sÄdan uppmÀrksamhet dÄ det slöts och det florerade mycketfrÄgetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser frÄn fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom VÀsterbottens lÀn ger direktiv till poliserna att deej fÄr lÀgga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms lÀn har ett undantag frÄn avtaletvilket innebÀr att de kan fÄ arbeta tio timmars pass vid större hÀndelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms lÀn harett undantag som tillÄter att de en gÄng per schemaperiod fÄr understiga dygnsvilan pÄ elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebÀrdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hÀnsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..
Hot mot poliser : Granskning av ÄtgÀrder inom polismyndigheten i Stockholms lÀn
Att poliser hotas i tjÀnsten Àr ett allvarligt problem, bÄde om man ser till individens trygghet och vÀlbefinnande men ocksÄ om man ser till det demokratiska vÀrdet. Att ha ett samhÀlle dÀr poliser törs göra sitt jobb och inte rÄkar ut för repressalier med anledning av detta Àr dÀrför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts pÄ olika hÄll och siffror visar att detta Àr ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsÀtts för pÄtagliga hot under ett Är och antalet anmÀlda brott som involverar vÄld och hot mot tjÀnstemÀn ökar. Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ arbetet med hotade poliser i Stockholms lÀns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbÀttras.
SlakthusomrÄdet omvandling av ett industriomrÄde
Detta kandidatarbete syftar till att belysa nÄgra av de problem som uppstÄr vid omvandling av centralt belÀgna industriomrÄden. Fokus ligger pÄ de problem som uppstÄr nÀr ett industriomrÄde som fortfarande Àr aktivt stÄr inför en omvandling och hur det pÄverkar de företag som Àr verksamma i omrÄdet. Problematiken diskuteras utifrÄn en fallstudie i SlakthusomrÄdet i Södra Stockholm som idag Àr föremÄl för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör SlakthusomrÄdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i SlakthusomrÄdet.