Tänk er en 93 meter hög före detta soptipp istället för höga alptoppar och fjäll. Föreställ er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istället för värmestugor och fjällrestauranger. Tänk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istället för ortens afterskiställe. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istället för högfjällshotell och fjällstugor. Tunnelbana och spårvagn istället för långa tåg- och bussresor.Anläggningen vi beskriver är en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken Vårat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som är inblandade.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

SammanfattningDetta är en rättsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till Mälardalens högskola. Syftet är att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lämnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss självbestämmanderätt som är lagstadgad, dock sätter kommunallagen 2:1 gränser för vilka angelägenheter en kommun får engagera sig i. Paragrafen ställer krav på att det finns allmänintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelägenheten, att det finns en anknytning till kommunens område och medlemmar, samt att det är en angelägenhet som inte ankommer på någon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till Mälardalens högskola och dessa jämförs med gällande rättspraxis genom ekonomiska beräkningar.

Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Medling är en metod som bygger på Restorative justice och är en världsomspännande företeelse. Det går ut på att den som begått ett brott och den som blivit utsatt för brottet ska få möjlighet att träffas. Detta görs med hjälp av en opartisk medlare. Då medling är frivilligt så kontrollerar medlaren om parterna har en vilja att träffas samt förbereder parterna och tar reda på vilken inställning dessa har. Om parterna vill träffas anordnas ett medlingsmöte.

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning. FN definierar i sina standardregler begreppet funktionsnedsättning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.

SammanfattningSyftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon.

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden.

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0..

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur barn synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillämpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir någon förändring i synliggörandet av barnen när en ekonomisk kris drabbar samhället. För att belysa dessa frågor har en hermeneutisk ansats använts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga på fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i Västsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angående hur handläggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandläggningen.Det material som skapades vid intervjutillfällena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten från intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gå tillväga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgår även i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att påverka hur barnen ska synliggöras, men de använder denna makt på lite olika sätt.

Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, år 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strävan mot en mer hållbar utveckling i vårt samhälle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga måltidsorganisationer, skulle uppnå 25 procents användning av dessa livsmedel. År 2010 är det endast sex av 310 kommuner och landsting som nått målet. Då tidigare forskning till stor del inriktat sig på hinder och svårigheter i denna strävan har denna studie inriktat sig på de måltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har påverkat dagens användning samt om det går att urskilja ?framgångsnycklar? i dessa måltidsorganisationer.

En attraktiv stadskärna skapar folkliv och rörelse i det offentliga rummet och fungerar som ett upplevelserum för stadens invånare, inget av detta finns idag i Söderhamns stadskärna. Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun minskar med ca 220 personer per år och staden är i stort behov av en attraktiv stadskärna. Syftet med denna studie var att ta fram olika planeringsförslag till Söderhamns kommun som de kan använda sig av i utvecklingen för en attraktiv stadskärna. Två metoder användes för att ta fram olika planeringsförslag vilka var observation och innehållsanalys. I observationen användes Kevin Lynchs analysmetod samt en SWOT-analys för att bedöma vilka utvecklingsbehov Söderhamns stadskärna har.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor.

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.