Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot världens städer. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Förhoppningen är att det ska bli en miljöstadsdel i världsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hållbart stadsbyggande. På så sätt ska Norra Djurgårdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad. Hållbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner. Uppsatsen visar på att det finns en förskjutning från miljöparadigmet till planeringsparadigmet i sättet som kommunerna för sina resonemang om bestämmelserna om byggande på jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners övergripande mål eller strategier nämns jordbruksmarken som en viktig resurs som ska värnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets? bevarande- och skyddssynsätt på utveckling.

I detta examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet för elkraft gjordes i arbetets första del en uppskattning och modellering av substrattillgången för en föreslagen mindre biogasanläggning lokaliserad i Övertorneå. Anläggningen förses med substrat från jordbruk, avfall från reningsverk och matavfall från båda Övertorneå och Ylitornio kommuner. Dessutom ingick en modellering av möjlig biogasproduktion och bedömning av lämplig biogasanvändning. I denna modellering ingår även en bedömning av om substrattransporterna är energimässigt hållbara.De möjliga användningarna för gasen är värmeproduktion, kraftvärmeproduktion, fordonsgasproduktion och vätgasproduktion för både fordon och kraftvärme med bränslecell. Slutsatsen var att det lämpligaste alternativet var en biogasen bör användas till kraftvärmeproduktion av traditionell sort men att i framtiden kanske en uppgradering till kraftvärme från vätgas med biogas vara möjlig om tekniken bedöms vara mogen.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur motiv, utformning och användning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa områden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, där vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bättre insikt i hur motiv, utformning och användning av en styrmodell överrensstämmer med varandra vilket innebär att studien är av deskriptiv karaktär, med explorativa inslag. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanställdes sedan och analyserades med hjälp av kopplingar från valda teoridelar.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ägarstrukturen påverkar budpremien för A respektive B aktierna vidföretagsförvärv på Stockholms Fondbörs. Genom regressionsanalyser har jag kommit fram till att ägarstruktureninte har någon inverkan på Budpremien för A eller B aktien. De enda signifikanta faktorerna var indikator variabelnför kontant bud samt variabeln för företagets andel av A och B aktier, vilka visade ett positivt samband medbudpremien för B aktien..

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak på intervjuer med tjänstemän på ledande nivå inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, där teorin jämförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen från den privata sektorn. BSC är ett flerdimensionellt styrverktyg, bestående av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lärandeperspektivet. Modellen är ursprungligen gjord för att användas inom vinstdrivande företag, och måste således omarbetas för att användas inom kommuner.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Syfte: Studiens syfte är att granska hur en organisation kan ändra attityden hos åhörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkäter och deltagande observationer användes som metod i undersökningen. Enkäterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anställda på LO-distriktet i Stockholms län som bestod av ett subjektivt urval. De anställda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter.

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna.Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll.