Sök:

Sökresultat:

1207 Uppsatser om Stockholms förortskommuner - Sida 64 av 81

Stat eller landsting : en studie av skillnader i percapitakostnader mellan Sveriges hÀlso- och sjukvÄrdshuvudmÀn

Stockholms lÀns landsting Àr sedan nÄgot Är tillbaka nettobidragsgivare till det sÄ kallade landstingskommunala utjÀmningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under vÄren 2003, hÀvda att utjÀmningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohÄllbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur kostnaderna för hÀlso- och sjukvÄrden kan komma att pÄverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter Àn i dagslÀget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys anvÀnts.

StÀmningen och deltagandet under idrottslektionen : - eleverna tycker till

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att ur barns perspektiv, Äterge en bild av elevernas uppfattning om stÀmningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stÀmningen och deltagandet enligt eleverna kan förbÀttras, med mÄlsÀttningen att förbÀttra deras förhÄllanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frÄgor undersöks ur tvÄ aspekter:Vad pÄverkar stÀmningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbÀttras?Vad pÄverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbÀttras?MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och tvÄ killar i Ärskurs fem, frÄn en av Stockholms grundskolor.

Fusioner - en frÄga om lönsamhet?

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sÀtt för företag att vÀxa. Under Ären har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock mÄnga undersökningar som visar pÄ att fusioner inte alltid varit sÄ lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats pÄ. Varför fortsÀtter dÄ företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma.

LÀrares syn pÄ ledarskap och elevinflytande : En intervju studie kring pedagogers syn pÄ elevinflytande och ledarskap

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

LÄngtida markanvÀndningsförÀndringar i jordbruket pÄ Ingmarsö

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser nÄgra av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna grÀsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kÀrlvÀxter Àr knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av grÀsmarker och sÀmre kvalitet hos de kvarvarande. SkÀrgÄrdsjordbruket har smÄ möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck pÄ sig som jordbruk pÄ fastlandet. Det kan alltsÄ tÀnkas ha behÄllit Àldre tiders smÄskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och dÀrmed stora naturvÀrden.

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Lila linjen för ett tÀtare Stockholm? : En typmorfologisk undersökning av en ny tunnelbanelinje

De senaste Ă„ren har befolkningen i Stockholms lĂ€n ökat med ungefĂ€r 35 000 personer Ă„rligen (Statistiska centralbyrĂ„n, 2013). En snabb befolkningsökning stĂ€ller krav pĂ„ dagens samhĂ€lle och av den anledningen krĂ€vs förutom fler bostĂ€der en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete Ă€r att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda omrĂ„den (HagsĂ€tra, Älvsjö och ÅrstafĂ€ltet) lĂ€ngs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lĂ€mpar sig bĂ€st för exploatering utifrĂ„n uppstĂ€llda kriterier. Vi vill Ă€ven med detta arbete belysa hur viktig spĂ„rinfrastrukturen har varit och Ă€r för bostadsbyggandet i Sverige.

Slopad revisionsplikt = ökad andel aktiebolag?

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

"Who you know becomes what you know" : En studie av vad sociala aktörers nÀtverk skapar för kommunikationsförutsÀttningar i en organisation

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? Àr en nÀtverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlÀgga enskilda aktörers nÀtverk samt besvara frÄgestÀllningarna vilka förutsÀttningar för informationsspridning och group performance som gÄr att hÀrleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nÀtverk. Studieobjektet för uppsatsen Àr MTR Stockholm som pÄ uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmÀrksammat att verksamhetsomÄrdet lokalvÄrden klarat sina uppdrag med bravur senaste Äret efter att vissa organisatoriska förÀndringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom dÀrigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvÄrden vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsomrÄden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter pÄ olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Etage pÄ tak : FörtÀtning av innerstadsbebyggelse - ett exempel frÄn Stockholm

Denna rapport Àr en studie av en pÄbyggnad om tvÄ vÄningar i Stockholms innerstad. PÄbyggnaden Àr en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning frÄn stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya tÀta, miljövÀnliga och varierande stadsmiljöer vÀxa fram med en blandning av bostÀder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bÀttre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtÀtning till redan bebyggd mark ökar förutsÀttningen för hushÄllning med mark och grönomrÄden. FörtÀtningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostÀder och verksamheter.FrÄn och med 1 januari 2004 kan fastigheter Àven begrÀnsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym pÄ befintlig bebyggelse.

Inspirationsbenchmarking för förbÀttrad verksamhet för ABB Components i Ludvika

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

AnmÀlningsskyldighet för kuratorer pÄ ungdomsmottagningar : en studie i hur ett urval kuratorer pÄ ungdomsmottagningar förhÄller sig i sitt möte med barn under 15 Är som Àr sexuellt aktiva

UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.

AvdragsrÀtten för sponsring vid PR- och marknadsföringsutgifter

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Klimatsmart mat och hÀlsa

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hĂ€lsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap 15 poĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->