Offentlig verksamhet i Sverige bli mer innovativ enligt beslut av Sveriges riksdag. Statliga myndigheter behöver förmedla bÀttre tjÀnster till befolkningen genom att förbÀttra innovation, kvalitet och produktivitet. Den offentliga sektorn i Sverige Àr till stora delar en av de mest vÀlfungerade i vÀrlden och den svenska allmÀnheten har ett starkt förtroende för sjukvÄrden i Sverige. Det sker en stÀndig förbÀttring och utveckling av sjukvÄrden. Innovationer inom sjukvÄrden har lett till ökad livslÀngd och förbÀttring av livskvalitet eftersom alltfler sjukdomar botas eller att symptomen mildras med behandling.För att kunna genomlysa vÄrdgivande organisationers innovationsarbete skapas ett ramverk av de nyckelaktiviteter som Äterfinns i innovationsarbetet hos organisationerna.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka varför förÀldrar vÀljer Montessoriförskolan Ät sina barn. Studiens fokus riktas mot förÀldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnÄ detta syfte ska författarna besvara följande frÄgestÀllningar:Varför vÀljer förÀldrar Montessoriförskolan?Vilka egna skolerfarenheter har förÀldrarna?Metod I denna studie har författarna intervjuat sju förÀldrar pÄ tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem förÀldrar frÄn Stockholms innerstad och tvÄ förÀldrar frÄn en förort norr om Stockholm.Resultat Resultatet frÄn studien visar att mÄnga av förÀldrarna vÀljer Montessoriförskolan till sina barn dÄ dessa skolor anvÀnder sig utav vÀlutbildade pedagoger, har en hög grad av sjÀlvstÀndighet och har ett gott rykte. Samtliga förÀldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av förÀldrarna anser sig tillhöra medelklassen.SlutsatsFörfattarna har kommit fram till att synen pÄ eleven inom Montessoripedagogiken Àr det som tilltalar förÀldrarna att vÀlja en Montessoriförskola till sina barn.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet Ären 1998, 2009 och 2013. FrÄgor som stÀlls Àr vilka diskurser som anvÀnds i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgÄr frÄn Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillÀmpas pÄ materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt Är. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i bÄda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden pÄ Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönomrÄdet, beskriva dess förvaltningsmÀssiga planer och ÄtgÀrder, samt vÀga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkomrÄdet tillhandahÄller en hög ekologisk status. En fÀltundersökning gjordes dÀr tre inventerade naturytor pÄ 100 kvm har studerats utifrÄn antalet vÀxtarter, i koppling till ett större delomrÄde dÀr det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre omrÄden har benÀmnts som BerghÀllsomrÄde, Traditionellt skött park samt TrÀdgÄrdsodlingsomrÄde, efter hur de förvaltas.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

The 17th October 2014 the Swedish Armed Forces (SwAF) introduced an intelligence operation in Stockholm archipelago after receiving credible observations regarding illegal underwater activities. Following the data collection and associated analysis it could be stated with certainty that a foreign submarine had violated the Swedish territorial waters. Media depend on SwAF to provide them with accurate information due to the confidentiality in these matters and the general area of investigation is therefore how the actions of the Swedish Armed Forces, in the submarine incident 2014, were portrayed in the Swedish media. Newspapers and blogs of defense policy represent the media and the thesis is based on the theories constructed by Graham Allison, the rational actor, organizational behavior and governmental politics. Furthermore, it is relevant to examine if there are any similarities or differences in how the submarine incident is illustrated, and what may be the reason for any possible occurrences.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvÀgledarens roll i skolintroduktionen för nyanlÀnda invandrarungdomar i gymnasieÄldern. Studie- och yrkesvÀgledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms lÀn. UtifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt vill vi undersöka studie- och yrkesvÀledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvÀgledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begrÀnsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom Àven hur de yttre och inre ramar pÄverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis förestÀllningar under sommarmÄnaderna i Stockholm. FrÄn att vara en verksamhet under olika tekniska nÀmnder inom Stockholms kommun Àr den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. PÄ det kulturpolitiska omrÄdet har det alltid funnits en motsÀttning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats.Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern pÄverkas av politiska krav som stÀlls i form av Àgardirektiv. Undersökningen baseras frÀmst pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument.

I detta arbete redovisas en fallstudie frÄn NynÀshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att nÀrma sig Stockholms lÀns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbÀttrad infrastruktur. I sin mÄlsÀttning att attrahera intressegrupper har olika omrÄden identifierats som viktiga. Ett av dessa omrÄden Àr kultur. Processen startade med ett initiativ frÄn en invÄnare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstÄnd.