Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. VÄldet och hÀnsynslösheten mot allmÀnheten, de grova rÄnen mot vÀrdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gÀng och inte minst ungdomars kriminalitet mÄste bekÀmpas. Syftet med vÄr rapport Àr dels att sjÀlva fördjupa oss i polisens alternativa sÀtt att arbeta pÄ, dels att undersöka om ?punktmarkering? Àr en effektiv metod att anvÀnda sig av nÀr det gÀller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom omrÄdet i respektive polismyndighet.

Under senare Är har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förÀndring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemstÀllning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrÄn teorier om normalisering av lÀttare narkotika genom populÀrkultur och sociala förÀndringar i samhÀllet. Studiens andra problemstÀllning undersöker huruvida kulturell förÀndring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrÄn teorier om den kulturella förÀndring som ökad immigration har fört med sig dÀr etnicitet har en pÄvisad effekt pÄ framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av StockholmsenkÀten 2008 har studiens tvÄ problemstÀllningar besvarats.

Detta Àr en examination skriven inom lÀrarprogrammet pÄ Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbÄgsbarn, barn som vÀxer upp med samkönade förÀldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehÄller observationer samt intervjuer pÄ totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts pÄ skolorna har uppgÄtt till nio stycken och har dÄ innefattat lÀrare, förskollÀrare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har Àven en amerikansk lÀrare intervjuats i Ventura, Kalifornien dÀr hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbÄgsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme pÄ skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgÀngligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benÀmner regnbÄgsbarn finns att tillgÄ utan istÀllet Àr det kÀrnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav mÄnga utan erfarenhet av att ha mött regnbÄgsbarn, var trots det pÄ det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas pÄ bÀsta sÀtt, nÄgot som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

1974 tog Sveriges riksdag ett beslut rörande den offentligt understödda teaterverksamheten. Ansvaret för utvecklingen lades pÄ kommuner och landsting för att teaterverksamheten skulle utvidgas i hela landet. Subventioneringen av denna verksamhet Àr mycket omdebatterad och Äsikterna Àr mÄnga angÄende hur skattemedlen ska anvÀndas samt var de gör mest nytta. VÄr uppsats har sin grund i denna debatt dÄ vi fÄtt i uppdrag av ett kommunalrÄd frÄn ett oppositionsparti i Uppsala att undersöka subventioneringen av ett antal stads- och lÀnsteatrar. Vi har för avsikt att jÀmföra Upsala Stadsteater med Ätta av landets stads- och lÀnsteatrar för att mÀta verksamheternas effektivitet.

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för anvÀndandet av kunskap och forskning inom socialtjÀnsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer pÄ nÄgra vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frÄgestÀllningar som legat till grund för studien Àr; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar anvÀndningen av forskning/forskningsresultat samt c) pÄ vilket sÀtt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och anvÀnds. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrÄn tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvÀndning samt chefens betydelse.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson?s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project.

Norra DjurgÄrdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnÀt". Det smarta elnÀtet i Norra DjurgÄrdsstaden kommer att bestÄ av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnÀtet och dess abonnenter kan bidra till en hÄllbar utveckling samt anpassa elmarknaden till mÀnniskors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion frÄn vindkraft och solceller samt integration av elfordon Àr fokusomrÄden för det smarta elnÀtet i Norra DjurgÄrdsstaden. Drift- och underhÄllskostnader för Fortum i Stockholms elnÀt Àr uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger dÀrför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhÄllet av elnÀtet.

Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.