I och med Försvarsmaktens omstÀllning till insatsförsvar med internationella Ätaganden har sannolikheten för att marina förband ska nyttjas för vÀpnad strid ökat markant. Med detta följer ett Àn större behov av att kunna hantera sÄdana prövningar. I den hÀr uppsatsen provas idealtypsanalys som metod att mÀta korvetten HMS Stockholms effektivitet ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Idealtypen, referensfartyget ?HMS Excellence?, skapas genom att anvÀnda 7s modellen (Waterman et al.) för att ÄskÄda organisationen och resultat frÄn den Amerikanska studien ?Excellence in the Surface Navy? (Gullickson & Chenette) som indikatorer för effektivitet.

Tidig upptÀckt och intervention Àr av stor vikt nÀr det gÀller att komma till rÀtta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem anvÀnder man sig inom vÄrden av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras pÄ olika sÀtt, till exempel som enkÀt eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gÀllande vilket distributionssÀtt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssÀtt.

Trots ett vÀldokumenterat samband mellan vÄrdpersonalens trivsel och vÀlmÄendet hos bÄde personal och patienter inom vÄrden, rÄder det brist pÄ studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ÀndamÄl utformades en enkÀt som delades ut till personal pÄ 11 avdelningar med varierande antal anstÀllda inom slutenpsykiatrin i Stockholms LÀns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vÄrdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekrÀftar betydelsen av personalens upplevelse av vÄrdkvaliteten samt framhÀver vikten av att ta hÀnsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Syfte och frÄgestÀllning:K3 Àr ett principbaserat regelverk och dÀrför finns det ont om riktlinjer frÄn lagstiftaren ochnormgivande organisationer. Fastighetsbranschen har pÄ egen hand fÄtt reda ut hurkomponentmetoden skall tillÀmpas i praktiken. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denpraktiska övergÄngen till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som enförÀndring av redovisningsprinciper har pÄ resultat och balansrÀkning.Metod:En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen avkomponentmetoden.AvgrÀnsning:Studien begrÀnsas till allmÀnnyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet somuthyrare av bostÀder. Fokus kommer att ligga pÄ de kommunalt Àgda bostadsbolagen inomStockholms stad, med stor tyngd hos FamiljebostÀder.Slutsattser:Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergÄngen till K3.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.

I den hÀr uppsatsen undersöks, genom ett exempel frÄn finkrögarbranschen, hur frÀmjandet av företagande inom kreativa nÀringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojÀmna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv Ärs nomineringar frÄn Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda pÄ krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger pÄ homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Som skoglig sektorsmyndighet Ă€r det Skogsstyrelsens uppgift att omsĂ€tta regeringens skogspolitiska mĂ„l i praktiken. De behöver dĂ€rför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter Ă€r utvĂ€rderingar. Genom en utvĂ€rdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna Ă€r samt fĂ„ ett underlag till att förĂ€ndra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvĂ€rdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhĂ€mtning och anvĂ€ndningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvĂ€llarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Den hÀr uppsatsen Àr ett inlÀgg i debatten om huruvida Systembolaget skulle klara av den konkurrens som skulle uppstÄ om monopolet avregleras. Syftet Àr att undersöka om det finns en grund för konstaterandet att priskonkurrens Àr den enda möjliga strategin för Systembolaget i konkurrensen mot andra aktörer.Det som Àr avgörande för valet av strategi; priskonkurrens och teorier frÄn det Àldre transaktionsmarknadsföringsparadigmet eller mervÀrdeskapande och teorier ur det nyare relationsmarknadsföringsparadigmet, Àr huruvida kunderna Àr lÄg- eller höginvolverade.Vi undersökte om kunderna i Stockholms lÀn var höginvolverade eller inte genom en kvantitativ intervjuundersökning med konsumenter. Detta resultat försökte vi sedan överföra till andra lÀn genom en kvalitativ intervjustudie med butikschefer.Resultatet av vÄr undersökning visar att ungefÀr 77 % av konsumenterna Àr höginvolverade i sin köpbeslutsprocess. Den siffran bekrÀftades som rimlig genom intervjuer med 13 butikschefer runtom i Sverige.Med ett sÄ högt antal höginvolverade kunder ifrÄgasÀtter vi den debatt som förs idag. En stor del av svenska folket vill ha kvar Systembolaget och det Àr ett starkt företag som kan konkurrera med ett brett sortiment som hÄller hög kvalitet samt personalens kunskaper och service..

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

PÄ Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot sÄvÀl större fartyg samt skÀrgÄrdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt krÀvs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anlÀggningar. Stockholms stad har pÄbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. DÄ det handlar om stora investeringar och förÀndringar i stadsbilden Àr den nya detaljplanen ett kÀnsligt projekt, sÀrskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svÄrigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir vÀldigt stor. FrÄgestÀllningen i ?Beckholmen bit för bit? Àr om en detaljplan som lÄter verksamheten vÀxa mer inkrementellt fördelat pÄ fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna pÄ fler byggnadsvolymer.