Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen.Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure.

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby.Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen..

The effect of climate change places demands on how we build cities. Cities have to be built denser to meet the objectives of sustainability but as a result of this densification city green areas are at risk of exploitationand disappearing. The question this raises is whether there has to be an opposition between a dense and a green city?Urban trees are playing a very important role in cities. They stand as the major part of the vegetation in citieswhich are otherwise dominated with concrete and stone.

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

En förtätning av huvudstaden har alltjämt kommit att accepteras som den utgångspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsätta att växa. Hammarbyhöjden och Björkhagen räknas till det område som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och på sikt tror man att 1500-3000 nya bostäder ska kunna rymmas inom de två stadsdelarna. Nytorps gärde utgör ett större grönområde som finns i nära anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. Området beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark där invånarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken är lokaliserad i ett attraktivt läge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet på fler bostäder blir alltmer akut känns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera området.

AbstractA tourism genre that has developed in recent years is the nautical tourism, nautical tourism is described as a tourism genre that includes all activities in relation to water. Croatia is one country that has invested in and has good presumption for this type of tourism, and has also received an international recognition as a top destination within the nautical tourism genre. The purpose with this thesis is to increase knowledge about the nautical tourism development in Croatia, and to see if it would be possible to develop on Swedish conditions. Sweden is a destination with a large number of archipelagos, located in both inland lakes and along coastal areas. Stockholm archipelago is one of the world's largest archipelagos which has a long tradition as a tourist destination.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Concept - detail - buildingStockholm International Fairs, new main entrance I studied at the KTH School of Architecture from 1995 to 2000. After completing my studies I wanted to work in an office that had a structural way of thinking and that knew the building process; I therefore chose to work for Rosenberg Architects. I have worked on a number of projects, among them several for the Stockholm International Fairs, from the Rica Talk Hotel and Hall AE, to the new main entrance.In the projects we undertook at the School of Architecture we had to identify and draw details that were central to our concepts. I have here identified some key details that we considered to be essential for the concept in a built project; the new main entrance of the Stockholm International Fairs completed in 2013. The entrance has complex logistics with multiple intersecting flows: exhibitors, employees, journalists, VIPs and others.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat.