Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare skapar förutsättningar för och arbetar med barns skriftspråksutveckling. Frågeställningen är på vilket sätt förskollärarna arbetar för att nå de berörda strävansmålen (mål formulerade i förskolans läroplan) samt vad de grundar sina val av metoder på. I den tidigare forskningen uttrycks mycket om pedagogers medvetenhet och vad skriftutvecklande arbete kan vara. Litteracitet begreppet tas även upp, vad det är och om hur detta synliggörs i förskolan. Detta följs av en empirisk del där resultat av tre intervjuer redovisas.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesStimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv Stimulering, sinnesStimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning.

Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering.Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat Stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats.Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet.Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas.

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förebygger komplikationer vilka kan uppstå vid måltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes under tre huvudrubriker; Åtgärder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar.Resultatet visade att många av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och åtgärder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt Stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremål vilket stimulerar sväljreflexen. Andra åtgärder var rätt sittposition och anpassad konsistens på mat och vätska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvårdnadsåtgärder var nödvändiga för att rätt matningsteknik användes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lämpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi.

Beröring är en grundläggande del i mänskligt beteende och därför behöver människor såväl ta emot som ge beröring till andra. I dagens teknologiska och opersonliga kultur behöver vi närhet och fysisk intimitet mer än någonsin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna hur energin ökar i kroppen och smärtan lindras, att känna sig avslappnad och lugn för att kunna sova, att känna sig uppskattad och värdefull när någon ägnar tid åt en, att acceptera sin förändrade kropp och få känna säkerhet, närhet och delaktighet.

Syftet med vårt examensarbete var att få en förståelse för hur lärandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lärarperspektiv på elevers lärande och vi hade tre frågeställningar som stöd för att uppnå studiens syfte: Hur gör lärarna för att stimulera elevers lärande? Vad utgår lärarna från när de planerar sina lektioner? Känner lärarna sig tillräckliga när det gäller att stimulera elevers lärande? För att få en förståelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare med elever i år 1-3. Intervjuerna utfördes på tre skolor i Luleå kommun. Ex- empel på vad lärarna gör för att stimulera eleverna i lärandet är att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvärderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter på en lämplig nivå.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen:Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade.Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och Stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Barn med Down syndrom (DS) har problem med hypotonus och hyposensitivitet som begränsar rörligheten i ansiktets och munnens muskulatur, vilket därmed försvårar tal och sväljning. Målet med en intra- och extraoralsensorisk behandling är att öka medvetenheten och kontrollen av munnens muskulatur, dess rörelser, spänning och känsel.  Syfte med föreliggande studie var att undersöka effekten av en intra- och extraoralsensorisk intensivbehandling med eltandborste hos en grupp barn med DS och hypotonus. Effekten valdes att studeras utifrån områdena orofacial funktion, läppslutning, talproduktion och oralsensorik. Nio barn i åldrarna 6 till 12 år genomgick behandlingen med fyra behandlingstillfällen i veckan under fyra veckor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv Stimulering, sinnesStimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning.