Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare i en traditionell förskola och en Reggio Emilia inspirerad förskola ser pÄ inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande. Studien genomfördes hösten 2005 i dessa tvÄ förskolor i norra Norrland. Undersökningsgruppen bestod av 12 verksamma förskollÀrare. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt observerat inomhusmiljöns utformning vid de tvÄ olika verksamheterna. Resultatet i studien visar att mÄlet för förskollÀrarna inom bÄda verksamheterna Àr att skapa en trygg och stimulerande miljö, dÀr barns vilja och lust att lÀra lyfts fram.

AnvÀndandet av musik som intervention för att bota sjukdom strÀcker sig lÄngt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken pÄverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att anvÀnda musik somintervention. Denna uppsats Àr genomförd som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaseras pÄ tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem Ären. Ett genomgÄende resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smÀrta och dÀrigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstÀrka patientens förmÄga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbÀttra kognitiv förmÄga, geenergi och egen kraft och kÀnsla av vÀlbefinnande. Genom att anvÀnda musikintervention somomvÄrdnadsÄtgÀrd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkÀnning, delaktighet, avleda uppmÀrksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

I den interpersonella teorin menar man att varje mĂ€nniskas framtrĂ€dande relationserfarenheter finns representerade i nĂ„got som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohĂ€lsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bĂ€ttre kognitiv förmĂ„ga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket pĂ„ sikt underlĂ€ttar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av tvĂ„ instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler sĂ„g ut före och efter behandlingstiden.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Under de senare Ären har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gÀller koppling hjÀrna ? inlÀrning. Tidigare ansÄgs intelligens vara nÄgot bestÀmt och oförÀnderligt, men nu hÀvdar neurologerna att mÀnniskan sjÀlv sÀtter grÀnsen för sin intelligens. Alla mÀnniskor har förmÄgan att förbÀttra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör frÀmst tvÄ vÀsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla Àr unika och har olika sÀtt att inhÀmta information, dels att det Àr avgörande om mÀnniskan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik Àr ett begrepp som syftar pÄ den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, dÀr kroppen och föremÄlen i miljön blir lÀromedel. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor med hjÀlp av enkÀter till 20 lÀrare i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrÄgade lÀrarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i nÄgon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrÄgade lÀrarna ser fler möjligheter Àn begrÀnsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges Àr att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna fÄr möjlighet att lÀra pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom rörelse.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svÄrt Àmne, nÄgot som vÀcker tankar och reflektioner. Jag utgÄr frÄn att det Àr viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssÀtt sÄ att barnens förstÄelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie Àr att lyfta fram förskollÀrarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgÄ frÄn begreppen sprÄk, material och miljö för att fÄ vetskap om förskollÀrarens roll. Jag anser att dessa begrepp Àr sÄ sammanhÀngande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lÀrande. Studien Àr kvalitativ och bestÄr huvudsakligen av observationer som metod.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av Àldre texter samt i vilken utstrÀckning valfrihet och medbestÀmmande Àr viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jÀmförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkÀter genomförs, baserad pÄ SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation pÄ en niogradig skala bestÄende av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt ökar elevers motivation. BerÀttande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gÀrna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.

VÄrt syfte med denna studie Àr att dels fÄ en uppfattning huruvida elevens syn pÄ sig sjÀlv som litterat förÀndrats genom delaktighet i lÀsutvecklings- arbetet ?LÀslust? pÄ Benzeliusskolan, i LuleÄ och dels hur denna eventuella förÀndring kan beskrivas och förstÄs. Vi har frÄgat oss om ?LÀslust? enligt eleven, haft nÄgon inverkan pÄ dennes lÀsutveckling? Om elevens syn pÄ sig sjÀlv som lÀsare förÀndrats, hur har det i sÄdana fall yttrat sig? Om pedagogerna anser att det skett en förÀndring, hur kan den i sÄdana fall beskrivas och förstÄs? För att fÄ reda pÄ detta har vi genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer av elever och pedagoger pÄ Benzeliusskolan som grund för vÄr studie. VÄr analys av resultatet visar pÄ att deltagande elever och pedagoger finner ?LÀslust? stimulerande och utvecklande, frÄn elevernas aspekt likvÀl som frÄn pedagogernas aspekt.

Inom landskapsarkitektur hanteras en mÀngd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstÄs. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser Àr dock att visuella uttryck har företrÀde. I detta arbete har jag dÀrför valt att utforska landskap utifrÄn auditiva infallsvinklar. Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmÀrksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. GrundlÀggande akustik och mÀnniskans förmÄga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mÄl skulle kunna omsÀttas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen pÄ det.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.