Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvÀrdigheten i förskolans nÀr- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp frÄn skollagen och dess formulering ? Alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning?. I studien har tre frÄgestÀllningar formulerats för att besvara syftet. FrÄgestÀllningarna Àr följande: PÄ vilket/vilka sÀtt har förskolans nÀrmiljö betydelse för att uppnÄ mÄlet; likvÀrdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande nÀr- och utomhusmiljö pÄ förskolan? Vad kan nÀr- och utomhusmiljön pÄ förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjÀlp av litteraturstudier och besök pÄ tre olika förskolor dÀr det genomfördes intervjuer med förskollÀrare och förestÄndare pÄ förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvÄrden och dÀrmed fÄ ökad kunskap och kÀnnedom om villkoren för nattarbete.Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frÄgeformulÀren. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade frÄn ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skÀl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsstÀllelse och insikten om arbetets komplexitet ger en kÀnsla av otillfredsstÀllelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjÀna extra pengar, samt pÄ grund av nÀrheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor pÄtalade vikten av att ha tillrÀckligt med tid vid hembesöken.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om utomhusmiljön pÄ förskolan pÄverkar barns lekar, och om nÄgon typ av lek kan anses vara mer sprÄkutvecklande Àn andra. I studien jÀmförs tvÄ förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien Àr kvalitativ och det material den bygger pÄ utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollÀrarna. Med litteraturens hjÀlp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för sprÄket, nÀmligen roll- och fantasilekar samt lekar dÀr barn fÄr möjlighet att trÀna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn Àr duktiga pÄ att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgÄng till.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Äldreomsorg Ă€r i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det rĂ„da stor arbetsbrist inom omrĂ„det. För att kunna behĂ„lla den arbetskraften som redan arbetar inom omrĂ„det Ă€ldreomsorg bör vi ta reda pĂ„ mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglĂ€dje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror pĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att öka kunskapen om vilka förvĂ€ntningar nĂ„gra av den yngre generationen medarbetare har pĂ„ ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom Ă€ldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.