Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy..

Uppsatsen handlar om en god lärmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad några pedagoger anser om en god lärmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnå det. För att få svar på dessa frågor, läste vi litteratur som var relevant för ämnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi använde oss av intervjumetoden, när vi ställde frågorna till pedagogerna. De vi intervjuade var två rektorer, sex pedagoger, en speciallärare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frågorna och syftet med uppsatsen. Vid nästa steg genomförde vi intervjuerna.

Syftet med studien har varit att utvärdera den nya arbetsmodellen "Öppen tidbok" vid Lycksele BUP - utifrån barnens och deras föräldrars perspektiv. Arbetsmodellen som innefattar erbjudande om tid när familjen själv önskar samt upp till fem besök i ett första skede startades 070815. Studien har genomförts i form av en enkätundersökning som inbegriper alla familjer och behandlare vid det femte alternativt avslutande besöket under november och december 2007. Nio flickor och två pojkar i åldrarna 9 - 17 år har deltagit i studien tillsammans med elva mammor och sex pappor. Bortfallet utgörs av två familjer.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Denna uppsats handlar om västra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarnahar valt att göra en enkätstudie för att få en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt dåfortfarande många ledare tycker att utbildningarna kanbli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektetännu.

The Purpose of this study is to contribute knowledge on and to make the preschool teachers views visible about physical contact between children in wild play in the preschool. I decide to use interview of preschool teachers in a group setting as a mean to investigate this. The group interview is a non-structured interview with open questions where the preschool teachers only received guidance with pre made questions when needed.The result shows what kind of view the preschool teachers have on physical contact and they share concreate examples on how they work in situations like these.By reading this study I hope to contribute better knowledge of the physical contract between children and that the study generates futher reflections on one´s attitude in the matter..

Syftet med vår undersökning var att med gruppstärkande övningar försöka stärka samarbetsförmågan och sammanhållningen i klasserna. Vi ville göra denna undersökning eftersom vid vårt yrkesval kommer vi att komma i kontakt med nya människor och nya gruppkonstellationer där alla inte känner varandra. Under de nio veckor som vi tillbringade tillsammans med klasserna genomfördes detta arbete med koncentration till de fyra veckor då vi utförde de gruppstärkande övningarna. Vi valde övningarna med hjälp av MOD- instruktörer och egna upplevda övningar som vi gjort i olika sammanhang. Arbetet utförde vi på en gymnasieskola i Skellefteå i två olika klasser, en årskurs ett och en årskurs tre.

Ungdomars inställning till droger har ändrats de senaste åren och därför har vi funnit det intressant att ta reda på hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville få tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de städer vi snart kommer att jobba i. På grund av arbetets storlek valde vi att avgränsa oss till en skola och utgick från skolan och fritidsgårdens syn på problemet. För att inhämta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige på fritidsgården i området. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vårat arbete.

Katten är idag ett vanligt sällskapsdjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra djurägare lämnar sina oönskade djur till svenska katthem, som idag är överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till katthem.

Den här uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan användas för att åstadkomma ett fungerande ledarskap. Våra frågeställningar är: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det någon förändring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta ämnesval är att vi utifrån vår egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sätt att leda. Vi ville undersöka detta närmare för att få en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan användas i olika situationer.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Närbyråkrater är de tjänstemän inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det är således dem du som medborgare kommer i kontakt med när du är i behov av stöd från samhället. Det som avgör vilken hjälp du får är dels lagar och regler men även närbyråkraten själv, då de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. Därför är det inte konstigt att diskussionerna ständigt gått mellan huruvida man bör utöka eller minska närbyråkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förändrats under 2000-talet då flera organisatoriska förändringar har ägt rum under denna period.För att besvara vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förståelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns vikingatida musikinstrument eller ljudredskap i materialet från Järrestad, Uppåkra eller Löddeköpinge, vilket innebär att jag utifrån bestämda kriterier undersökte fyndmaterial från Järrestad och Uppåkra, Cajsa S. Lund har undersökt Löddeköpingematerialet. Resultaten visade att bjällror, en del av en klocka, en del av en stämnyckel till lyra, förarbete till spaltflöjt, kantflöjt, möjlig lockpipa, bensnurror i olika former funnits på någon eller några av platserna. De tre platserna har alla varit betydande under vikingatiden och skulle mycket väl ha kunnat tillverka alla av de nämnda musikinstrumenten eller ljudredskapen, eller ha kommit i kontakt med dem genom det kontaktnät de hade med omgivningen och andra länder..