Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvårdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av våra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som är grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats använts för att analysera vårt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar använts för att analysera och vidare diskutera materialet, men även tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien är hur informanternas egna uppfattningar påverkar deras inställning..

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gång har vi förstått det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

 I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar.

Syfte ? Studiens syfte var att analysera hur uppkomsten av defekta produkter och omarbeten kan minska i kundorderstyrd montering genom effektivare material- och informationsflöden. Som hjälp till att besvara syftet har det brutits ned i två frågeställningar:I. Vilka möjliga orsaker till defekta produkter och omarbeten kan identifieras i kundorderstyrd montering?II.

SammanfattningDet examensarbete vi utfört var att skapa en ny hyresgästinformation för Kommunfastighet i Eskilstuna. Detta i form av en broschyr som ska användas till att informera nyinflyttade hyresgäster inom bolaget. Analyser och utprovningar av det befintliga informationsmaterialet resulterade i att vårt material förändrades och förbättrades, jämfört med bolagets, det blev också mer komplext i sitt innehåll.Flera undersökningar har skett på det befintliga och det nya materialet under arbetets gång. Resultatet av dessa undersökningar ligger till grund för den slutgiltiga produkten. Till skillnad från Kommunfastighets material har vi varit konsekventa i text och utformning.

Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

The aim of this Master?s thesis is to study the information needs of the homeless. The main focus is to investigate what kind of information needs that are to be found among the homeless and also how information is exchanged and shared by the group. Another aspect of our study includes the sources that are used to fulfil these information needs. The homeless use of the library, as one of these sources, is also examined.

The aim of the thesis is twofold: the first aim is to identify a number of reproductive logics that are used to construct Swedish regulation of embryo donation for reproductive use as either ethical or unethical in the governmental ? and medical discussions ? and to examine how these logics are interconnected with notions of gender and parenthood. The second aim is to identify a number of tensions that arise in the application of the governmental ethical logic on the embryo and embryo donation and discuss how these tensions can be solved with a feminist material approach. I argue that the terminology used to distinguish between genetic, biological, social and legal parenthood in my material is insufficient for understanding the value of the embryo outside its pre-human status. I therefore argue for an embryonic feminist bioethics that is attentive to the embryos post-human status, and for a reformulation of the parenthood terminology in line with what I call ?reproductive ties?..

Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Järnbrist är en av de tio enskilt största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, studier har visat att upp till 40 % av tonårsflickor i Sverige har järnbrist. Vad man kan göra för att påverka järnstatusen för denna utsatta grupp är att få dem att öka intaget av livsmedel, ge kunskap om måltidssammansättning eller att återinföra järnberikning av mjölKostens sammansättning har betydelse för absorptionen av järn, en kost som innehåller stimulerande faktorer kan öka absorptionen av järn med 2.5 gånger jämfört med en kost som innehåller hämmande faktorer. Kalcium har visat sig ha en hämmande effekt på absorptionen av järn, exempelvis kan ett glas mjölk hämma absorptionen med 50 %.Syftet med detta examensarbete var att undersöka tonårstjejers uppfattningar om järn i kosten samt deras medvetenhet om järnrika livsmedel och faktorer som påverkar absorptionen av järn. Vi ville se om uppfattningar eller medvetenhet påverkade tonårstjejers val av livsmedel och hur väl de kombinerade ihop en måltid ur järnhänseende.För att få svar på våra frågeställningar valde vi att göra en enkätundersökning på en gymnasieskola samt hos en idrottsförening i västra Sverige, totalt medverkade sjuttiofem tonårstjejer i studien.Resultat av enkätundersökningen visade att det inte fanns några korrelationer mellan uppfattningar eller medvetenhet med tonårstjejernas val av livsmedel. För denna grupp tonårstjejer kan man konstatera att ur järnhänseende görs det oftast inga bra livsmedelsval, de bra matval man gör i avseende järn förstörs av att man väljer dryck som hämmar kroppens absorption av järn..

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.