Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att Stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år. Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att Stimulera barns lärande och utveckling i matematik. För att söka svar på undersökningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer på olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan är viktig. Det är enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lärande och utveckling. De lyfter vikten av den grundläggande matematiken i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är Stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio.

Barn har oftast under sin uppväxt kommit i kontakt med sagor och berättelser då det oftast finns böcker i hemmen och på förskolan. Under våra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fått uppleva att barnlitteratur inte används i så stor utsträckning som vi hade förväntat oss. Vi tycker det är synd att pedagogerna inte använder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att läsa mer då böckerna kan Stimulera barnens utveckling, både språkligt och matematiskt. Därför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berättelser kan användas i ett lärandesyfte med fokus på matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns många fördelar med att använda sagor och berättelser i ett undervisningssyfte. Vår studie är en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan Stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren Stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att Stimulera eleverna till tal.

Uppsatsen beskriver tre musiklärares syn på förutsättningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försätts med öppna huvudfrågor och följdfrågor för att Stimulera informanterna till att ge målande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har även i en enkät angivit vilken musiklärarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter på respektive skola. För att få inblick i musikskapandets förutsättningar i grundskolan, har jag även studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om och hur fyra pedagoger arbetar för att Stimulera barns språkutveckling i en mångkulturell förskoleklass. Vi ville även se hur pedagogerna tänker när de väljer ut skönlitteratur för de tvåspråkiga barnen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer som metod där vi följde fyra pedagogers arbetssätt i två parallella förskoleklasser, kallade för A och B. Vi observerade sammanlagt 12 timmar. Totalt genomförde vi följaktligen fyra intervjuer och pedagogerna blev intervjuade en i taget.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att Stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan Stimulera innovationer.

Vår studie handlar om hur pedagoger arbetar på ett språkutvecklande sätt med barn som har flera språk. Syften med studien är att undersöka vilka metoder de intervjuade pedagoger använder för att Stimulera språkutvecklingen hos barn med ett annat modersmål än svenska. Samtidigt vill vi ta reda på hur barnets kultur och modersmål integreras i förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har valt att intervjua 13 pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Intervjupedagogerna anser att barnens språkutveckling Stimuleras genom att arbeta medvetet med språket i alla rutinsituationer.

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

Syftet med studien är att undersöka pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken. Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter. Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring flerspråkighet. De frågeställningar som vi utgått från är följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhåller sig till flerspråkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebär att vi inte letat beskrivningar av hur någonting är, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svårigheter med att definiera begreppet flerspråkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.